Med utgångspunkt för tre forskningsområden: semiotik, pragmatik och kognition, har det gjorts ett försök i att belysa om språket och bilden har skilda roller i den moderna TV-reklamen. Ett noga urval av dagens TV-reklamfilmer användes som underlag för den empiriska undersökningen undersökningen. För att besvara syftet och frågeställningarna testades reklamfilmerna ur två kognitiva aspekter: kognition och affekt. Resultatet som framkom i undersökningen ligger som grund för en diskussion huruvida det går att tala om skilda roller för språket och bilden..

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

För att särskilja sig från konkurrenterna på marknaden behöver företag idag ett unikt koncept som gör att konsumenterna uppfattar företagets produkter och tjänster som pålitliga och tillfredsställande. Varumärken har fått en allt större betydelse i konsumenternas val av ett företags produkter och tjänster. Detta beror troligtvis på att konsumenter handlar allt mer emotionellt snarare än rationellt, vilket grundar sig i att de vill självförverkliga sig själva. Ett varumärkes styrka och dess värde för ett företag kan mätas på ett flertal sätt. I detta arbete utgår vi från en teoretisk modell som beaktar tre begrepp (profil, image och identitet) vilka i sin helhet bör överensstämma för att ett varumärke ska kunna klassificeras som starkt.I denna uppsats har vi undersökt och jämfört kryssningsföretagen Tallink Silja ABs och Viking Line ABs varumärken genom att studera huruvida företagens profil, image och identitet överensstämmer.