Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

I det praktiska rättslivet har frågor om bevisbörda och beviskrav alltid haft en stor betydelse för tvistens utgång. I skadeståndstvister har skadelidande som huvudregel bevisbördan för att det föreligger en ansvarsgrundande handling eller underlåtenhet, att en skada har uppstått och att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den ansvarsgrundande handlingen. Skadelidande ska även bevisa skadans art och omfattning. Inte sällan kan det finnas betydande svårigheter för skadelidande att styrka/visa det skadeståndsrättsliga kravet på orsakssamband mellan uppkommen skada och ansvarsgrundande handling. För att skadeståndets preventiva och reparativa syfte inte ska riskera att försvagas kan skadelidande erhålla en bevislättnad.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever läser bilder.Frågeställningen som undersöks är Vilka olika sorters inferenser göreleverna när de kommunicerar kring lästa bilder? Empirin som är hämtadi en årskurs två och tre analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspå och förklara handling, Inferensutifrån tolkning av karaktären, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats är att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns många faktorer som påverkarinferensskapandet. Studien visar även att eleverna behöver stöd i form avfrågor när de ska utveckla inferensförmågan samt att de förhåller sig tillbildmaterialet på olika vis..

Våldtäkt är en handling som kränker och förändrar kvinnors och flickors självkänsla. Attributionen av skuld på offret kan bero på en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkät som mätte inställningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frågor om de generella stereotypa attityder om våldtäkt. De svarande gjorde en generellt strängare bedömning av mannens skuld vid kvinnans påverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ från kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till våldtäkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre än männens på samtliga index.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen på ett sådant sätt att den faktiskt påverkar det dagliga arbetet? Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras på djupintervjuer med respondenter på två fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det går att spåra en vision i en organisation utifrån den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig själv, utan måste ges liv av företagsledningen.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

The number of locals in Stockholm who chooses the bike in front of public transport has increased significantly in recent years. The product purchaser of this project, Joakim Victorin at Sigma AB, has a keen interest in cycling, which resulted in a fairly obvious topic of this project; through a web application Sigma AB wanted to make it possible to handle results from professional as well as amateur competitions in cycling.The purpose of this web application is to simplify reporting and handling of competition for both small and bigger bicycle races. By providing the users of the system a platform independent client, any available device may be used.This thesis has followed the development principles which prevail on the ASP .NET MVC 3 concept. When developing the system the Microsoft Visual Studio 2010 development environment was used. The framework and the pattern of ASP .NET MVC 3 is a prominent part of today?s web development.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

I den här studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i årskurs två och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassföreståndare för att belysa vikten av att formulera sig på ett professionellt och korrekt sätt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten är en allmän handling kan negativa värderingar av personens egenskaper påverka elevens framtid. Vi har även studerat hur processen ser ut som helhet, från planering till färdigställd IUP. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader går det att utläsa mellan de olika pedagogernas arbetssätt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda de två begreppen inom skadeståndsrätt: uppsåt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsåtlig eller vårdslös, gör domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gällande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utsträckning hur de två begreppen tillämpas inom försäkringsrättsliga och straffrättsliga sammanhang. Enligt ny försäkringsavtalslag som gäller sedan 2005 försvinner begreppet grov vårdslöshet.

Unauthorized changes in listed buildings and environments occur all around Sweden. The main purpose of this thesis is to examine how these forms of transgressions have been and are being handled in some Swedish county administrations. What do legislation within conservation of heritage expresses when transgressions occur? How do county administrations interpret and apply legislation to actual situations? What methods do county administrations make use of to prevent unauthorized changes?16 out of Sweden´s 21 county administrations have been studied and used as an empirical basis. This basis has led to a general conclusion of the county administrations experiences and working processes when handling unauthorized changes in listed buildings.

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollärare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollärare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhåller sig till förskollärarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förändrats med tiden och hur förskollärarens roll har utvecklats. I vår undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och pedagog. Resultatet av studien visar att förskollärarens målsättningar, med stöd från läroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.