The aim of this study about post-conflict economic, social and political Reintegration of ex-combatants is to understand how such a process should be prepared for in order to help as many traumatized and sometimes destructive or disabled soldiers as possible to re-establish themselves as functioning civilians as well as preparing communities for their return. In order to do this I have focused on Africa and in particular the DDR-process of post war Sierra Leone. My study concludes that the relation between ex-combatants and civilians and the prospect of a positive future are crucial to a successful Reintegration process..

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers? experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces.

Syfte: undersöka och jämföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos två grupper av människor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat på rekryteringsgruppens läger och den andra gruppen har inte varit på något läger men antagits till nästa.Design: Statisk gruppjämförelse av två grupper där den ena har genomgått ett läger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva män och kvinnor med ryggmärgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit på lägret skattade högre delaktighet på åtta av de elva frågorna. De skattade också högre siffror på den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser på att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit på rekryteringsgruppens läger.

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers? experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begår ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse enligt lagen för rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129). Inom den rättspsykiatriska slutenvården är sjuksköterskans uppgift att vårda patienten under frihetsberövning för att skydda samhället från patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvårda patienter under lagen av rättspsykiatrisk vård.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rättspsykiatrisk vård intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Huvudresultatet är temat omvårdnaden är nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmänniska, Att få patienten delaktig i vården, Mål och delmål mot återanpassning, Samtal som omvårdnadsåtgärd, Balansera vårda och vakta, och Vårda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens människovärde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhälletoch återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och fåravtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas ochåterinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhälletför att åter bli en del av det?Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivnaanvänder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras påsjälvbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermeraavtjänat ett eller flera fängelsestraff.Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk.