Gångproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom är svårhanterad av både vårdtagare och vårdare och kräver mycket kunskap och förståelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsåtgärder som kan underlätta gångproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har används i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet från dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var Rehabilitering, individanpassad träning, stimuli och användandet av dagböcker. Dessa strategier kan användas som verktyg för en sjuksköterska när hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i Rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfälle i livet av svår till måttlig smärta. En stor del av dessa är också sjukskrivna och/eller får vård för sina besvär. Hos personer med långvarig smärta kan man utgå ifrån ett biopsykosocialt synsätt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar på olika sätt för att uppnå ett gott resultat. Vid transdisciplinära multimodala teamarbeten är flera professioner inblandade, deras insatser är synkroniserade och en stor vikt läggs vid att patienten är delaktig i beslutsfattandet.

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtRehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

I denna studie utvärderades tre olika mätmetoder för att bedöma en eventuell ledsvullnad i armbågsleden hos 18 hundar. Metoderna som utvärderas var palpation, mätning med skänkelmått samt mätning med måttband. Syftet med studien var att bestämma inter- och intrareliabiliteten för ovan nämnda metoder. Anledningen till att detta är av intresse är att den metod som framför allt används idag för att bedöma ledsvullnad är palpation, vilken har visat sig vara en inte helt tillförlitlig metod. Inom veterinärmedicinsk Rehabilitering behövs idag mer objektiva sätt att mäta ledsvullnad för att på ett bättre sätt kunna utvärdera olika behandlingsmetoder så väl som det kliniska Rehabiliteringsarbetet.

Our purpose was to study how care managers in practice evaluate needs in eldercare. A specific focus was set on elderly persons' sex, an area where former research show that decisions vary considerably. Were the care managers influenced in their decision making by the elderly person's sex? If so, in what ways? Were there variations in the definition of eldercare needs between the four chosen municipalities. And, finally, how did the care managers handle set criteria and priorities in their evaluation of such needs?The study was based on literature as well as interviews with eight care managers, chosen from four Scanian municipalities.We arrived at the conclusion that there is no specific difference in how the care managers evaluate eldercare needs in relation to sex..

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas.

Syftet med studien var att reliabilitet- och validitets testa en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering. Åtta manliga hockeyspelare med medelålder på 21,9 år med variation från 18 år till 31 år deltog. Två maximala ergometercykeltest genomfördes på en Ergoline er 800S ergometercykel med en till två dagars mellanrum. Registrering av hjärtfrekvens skedde kontinuerlig med hjälp av två olika hjärtfrekvensmätare, en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering via trådlös seriell länk (HTL) samt Polar hjärtfrekvensmätare (PH). Jämförelse gjordes mellan de båda mätutrustningarna och testtillfällena på individnivå samt gruppnivå.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, Rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator.

BAKGRUND:   En   av   de   vanligaste   orsakerna   till   akut   sjukhusvård   i   Sverige   är kranskärlssjukdomar.  Cirka  90%  av  denna  patientgrupp  behandlas  med  en  PCI  (Percutan Coronar  Intervention).  Mycket  få  studier  visar  patienternas  upplevelser  av  denna  sjukdom. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt behandlad med PCI. METOD: En litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2006) modell  med  11  stycken  kvalitativa  artiklar.  RESULTAT:  I  studien  framkom  tre  olika huvudkategorier:  Kommunikationsbehovet,  Lidande  och  Hälsokonsekvenser.  Resultatet  i denna  studie  visar  att  i  samband  med  en  hjärtinfarkt  upplever  patienterna  mycket  oro  och ångest. De upplever att en god kommunikation före, under och efter sjukdomsförloppet med vårdpersonalen som viktig för en ökad förståelse och en fortsatt lyckad Rehabilitering..

The pdf is excluding images, because of uncertainties regarding copyrights. Instead I have put links for each picture so you may find them on the Internet. For a list of links to the online sourcematerial, please visit http://del.icio.us/Cyborguppsats.