Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till länder runt omkring, men det finns ingen forskning på hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien går ut på att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framställs.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av innehållsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehållsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet är viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera på Filippinerna. Varje kategori står för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör användas för att skapa en så bra turismprodukt som möjligt..

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Långvarig smärta är ett problem för många människor i hela världen och kan innebära svårigheter att utföra de aktiviteter man vill, måste eller förväntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med långvarig smärta ansåg vara viktigast att förändra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsställelse förändrades efter smärtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering på en multimodal smärtrehabilitering i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 män och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) användes samt patienternas egna kommentarer till förändringen kategoriserades och sammanställdes.

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Antalet personer som är 65 år eller äldre har fördubblats under de senaste 50 åren. Eftersom den äldre befolkningen ökar och vårdplatserna på sjukhus och boende minskar är hemrehabilitering en rehabiliteringsform som är mycket aktuell. Hemrehabilitering riktar sig till alla åldersgrupper, men majoriteten som får rehabilitering i hemmet är dock äldre. Syftet med vår studie var att studera arbetsterapeuters uppfattning om hemrehabilitering. Vi valde att belysa områdena; hemrehabiliteringens innebörd, samarbete med andra yrkesgrupper, anhörigas roll, för- och nackdelar samt förslag till utveckling.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Vardagsrehabilitering skapar förutsättningar för den äldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrån bästa förmåga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhållningssätt som arbetsmetod kan inverka på vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande på särskilt boende för äldre. Urvalet var nio kvinnor, anställda som vårdpersonal på ett kommunalt särskilt boende för äldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering på arbetsplatsen.

Långvarig smärta påverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smärtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smärta upplevdes ifråga om utförande/tillfredsställelse före och efter smärtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades på aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de två först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förändring från de tre övriga. Metod: Studien baseras på data som insamlats med instrumentet COPM på personer med långvarig smärta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsställelse förändrades i de flesta fall positivt med gruppförändringar på mellan 1 och 3 skalsteg i medianberäkningarna.

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Masteruppsats, 30 hpinom Magister-/masterprogrammet i svenska som andraspråkVt 2012Handledare: Tore OtterupMaaike Hajer.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Att använda sig av naturens läkande kraft håller på att ta form som metod i Sverige, medinriktning på dess effekter gällande psykisk ohälsa. Denna studie har med utgångspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning på området undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jämfört denna med två inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning på psykisk ohälsa gjordes en ansats att utröna på vilkaområden inom socialt arbete metoder från grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa områden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.