Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett centralt begrepp som idag är välkänt inom affärsvärlden och har fått stor betydelse för vårt samhälle. Begreppet innebär företagets etiska, sociala och miljömässiga ansvar gentemot omvärlden. CSR har en stark koppling till legitimitetsteorin. Flera studier har visat att företag strävar efter legitimitet i sitt CSR-arbete.Syftet med den här studien är att undersöka genom en fallstudie om företag kan uppnå legitimitet hos sina kunder genom deras hållbarhetsredovisning. I den här studien har en kvalitativ metod används och undersökningen har begränsats till ett valt företag. Den svenska klädkoncernen Retail and Brands (RNB) är ett av de företag i Sverige som har tagit sitt initiativ till att redovisa sitt arbete inom hållbarhetsfrågor.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren.Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E.

 Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten.

Due to the highly competitive and busy marketplace of today, companies are forced to take unforeseen measures in defending and developing their brands. Key elements like opinion leadership and lifestyle marketing are commonplace and aim to deliver values that are more difficult to define compared to quality, price, looks and usability. This paper aims to develop what should be considered most fundamental to all commercial branding. By investigating the ideologies that are the core of many successful companies, we hope to clarify the importance of communicating these ideologies. The topic is examined by method of quantitative analysis and the main purpose is to determine; what do the companies think of their ideologies, and how do their consumers recieve them? A secondary purpose is also to investigate whether different kinds of consumers recieve the ideologies in different ways..

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföringKurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla SeffoHandledare: Martin AmsteusExaminator: Frederic Bill Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom.Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.   Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                  Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät.Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp.

En ökad efterfrågan på biogas har lett till att matavfallsinsamlingen i Sverige ökar, då detta är en god råvara för produktion av biogas. Det finns flera olika insamlingssystem att välja bland, alla med sina för- respektive nackdelar. Beroende på vilket insamlingssystem som implementeras, får detta konsekvenser för hur renhållningsarbetarnas arbetsmiljö blir. Vad renhållningsarbetarna själva anser vara viktiga aspekter för en god arbetsmiljö samt hur dessa aspekter påverkas av de olika insamlingssystemen har hittills varit okänt. Genom systemanalys innehållandes fallstudier, Corporate Social Responsibility-analys (CSR) och skapandet av Casual Loop Diagrams (CLD) har problematiken undersökts i detta arbete.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Consumers don´t buy products, they buy brands. To create a succesful brand, you need a clear identity,and it will be strengthened by for instance a graphic profile. This project includes a theoretical partabout corporate identity and graphic profiling, and a description of the work with the graphic profile ofEM-loppet. The aim with this project is to strengthen the identity of EM-loppet, by making a clear andunified profile. The project has been accomplished by studying literature, searching information on theInternet and via personal contacts.

The aim of the thesis is twofold: the first aim is to identify a number of reproductive logics that are used to construct Swedish regulation of embryo donation for reproductive use as either ethical or unethical in the governmental ? and medical discussions ? and to examine how these logics are interconnected with notions of gender and parenthood. The second aim is to identify a number of tensions that arise in the application of the governmental ethical logic on the embryo and embryo donation and discuss how these tensions can be solved with a feminist material approach. I argue that the terminology used to distinguish between genetic, biological, social and legal parenthood in my material is insufficient for understanding the value of the embryo outside its pre-human status. I therefore argue for an embryonic feminist bioethics that is attentive to the embryos post-human status, and for a reformulation of the parenthood terminology in line with what I call ?reproductive ties?..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn?t included in the regression.