Bakgrund: Undernäring förekommer hos uppemot 30 % av äldre personer på särskilda boenden (SÄBO). Det är ett av distriktssköterskans ansvarsområden att upprätthålla en god nutritionsvård. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av undernäring bland äldre personer (65 år och äldre) på särskilt boende samt relationer mellan undernäring och fallrisk, risk för trycksår respektive nedsatt munhälsa. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder distriktssköterskan erbjöd för att förbygga alternativt behandla undernäring hos äldre personer. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats.

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori.Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt.

Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för många. Gravida använde internet som den största informationskällan. Kvinnans självkänsla lyftes vid en positiv bekräftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berättelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekräftelse, ett sätt att finna välbefinnande.   Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och användning av social media, samt se om det finns ett samband mellan självkänsla och välbefinnande.  Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning. Enkätinsamlingen gjordes med hjälp av Mödrahälsovården (MHV) i Kalmar Län.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel Regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel Regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel Regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

Frågeställning: Påverkas en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse av revisionsarvodets storlek, om så på vilket sätt?Syfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ämnesområde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse, och i så fall på vilket sätt?Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där primärdata samlades in från databasen Retriever och omfattar 300 västmanländska mikroföretags årsredovisningar ifrån år 2009. I studien tillämpades även ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebar att sekundärdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom ämnet låg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primärdata sammanställdes datamaterialet i Microsoft Excel och därefter analyserades datan med hjälp av bivariat- och multivariat logistisk Regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska Regressionsanalysen återfanns inget signifikant samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse. Däremot, påträffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska Regressionsanalysen.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknadDatum 2012-05-25Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van BerlekomUtbildning Ekonomprogrammet ? redovisning och ekonomistyrningKurs 2FE40E ? Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs.Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3.Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats.

Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark. Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Sedan år 1998 har det i Nollvisionens fotspår startats ett utvecklingsprogram i Sverige som syftar till att omvandla gamla 13 meters landsvägar och motortrafikleder till mötesfria. Implementeringen var tänkt att påtagligt reducera antalet mötes- och omkörningsolyckor samt singelolyckor med svåra konsekvenser i form av svårt skadade och dödade utan att försämra trafiksäkerheten i övrigt. Syftet med denna studie är att göra en effektmätning av de mötesfria vägarnas införande i Karlstadsregionen samt att göra en sammanställning av de olycksrisker mötesfria vägar omfattas av. Frågeställningarna som används i studien är:- Har det blivit säkrare på vägarna sedan implementeringen av mötesfria vägar i Karlstadsregionen?- Hur sker olyckor på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen? För att beskriva hur olyckor sker på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen har en deskriptiv analys tillämpats som grundats på de beskrivningar av händelseförlopp som dokumenterats i STRADA och CORE, mellan åren 2010-2013.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda månadsavgiftens inverkan på bostadsrätters försäljningspris och få en indikation på hur rationellt den studerade marknaden fungerar. Den formella hypotesen är: Leder låg månadsavgift till högt försäljningspris och vice versa? Dessutom undersöks hur månadsavgiften kapitaliseras in i bostadsrätters försäljningspris.Metod: Denna studie baseras på information om bostadsrättsförsäljningar i Gävle under år 2008. En omfattande manuell databehandling har utförts för att kunna genomföra studien. De prispåverkande faktorerna har klassificerats utifrån deras förmodande inverkan på priset.