Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades pÄ OECDs riktlinjer för internprissÀttningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehÄller omfattande förslag pÄ hur OECDs nuvarande internprissÀttningsdokumentationsregler bör revideras. FrÄgan blir dÀrmed om, och i sÄ fall hur, kommande svenska internprissÀttningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestÀmmelser och OECDs kommande Àndringar.

I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lÀgenheter i flerbostadshus med ÀganderÀtt i Sverige. Förhoppningarna var stora frÄn politikernas sida dÄ de förvÀntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lÀgenheter per Är efter att de nya reglerna trÀdde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt tvÄ Är har det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns nÄgon marknad för ÀgarlÀgenheter idag. Det Àr dÀrför mÄnga som inte kÀnner till vad begreppet ÀgarlÀgenhet innebÀr.

I dagslÀget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjÀlpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda pÄ stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsstÀllande brandskydd ska uppnÄs. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad pÄ utrÀkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmÀnna rÄden) som regel mÄste anvÀndas Àven vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet Àr att pÄvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, dÀr reglerna för förenklad dimensionering inte Àr anpassade för byggnader med industriell verksamhet. MÄlet Àr att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrÄn en diskussion om rÄdande lagstiftning och de skillnader som pÄvisats mellan Sveriges och andra lÀnders regelverk. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, dÀr de avsnitt som Àr problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

I denna uppsats utreds under vilka förutsÀttningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, nÀr förhandlingarna har pÄgÄtt en viss tid, skall behöva presentera sakliga skÀl för att avbryta förhandlingarna för att undgÄ skadestÄndsskyldighet.Som huvudregel gÀller enligt svensk rÀtt att parterna i en förhandling Àr fria att avbryta förhandlingen nÀr som helst och utan att ange nÄgra skÀl. Parterna förhandlar pÄ egen risk och ersÀtts inte för de kostnader de Ädrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgÄngspunkt kan motiveras utifrÄn bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

Patentsystemet kan ge upphov till vad som kallas patentsnÄr, dÀr en aktör som vill producera en produkt eller bedriva en process mÄste vÀnda sig till de olika patentinnehavare vilka innehar rÀttigheterna till de nödvÀndiga teknikerna för att fÄ göra detta. Det hÀr Àr ett förfarande som Àr bÄde kostsamt och tidskrÀvande och dÀrigenom fÄr en dÀmpande inverkan pÄ innovationen. För att hantera detta kan patentinnehavare gÄ samman i en patentpool och genom denna gemensamt licensera ut de patent vilka krÀvs för att producera en produkt eller bedriva en process.Dessa poolsamarbeten som berör monopolrÀttigheter kan dock skapa konkurrensbegrÀnsande effekter. Genom tiderna har domstolarna gÄtt frÄn en bedömning av patentpooler som en rÀttmÀtig utbyggnad av patentrÀtten, till en bedömning att varje avtal som ökar patentrÀttens omfattning Àr olaglig för att slutligen tillÀmpa regler som tar hÀnsyn till positiva och negativa effekter och dÀrifrÄn göra en avvÀgning i fall till fall.Den tidiga utvecklingen tog plats i Förenta staterna men det nuvarande rÀttslÀget Àr i stort det samma ocksÄ i EU. De första reglerna som utfÀrdats om patentpooler Àr de riktlinjer som kommissionen gav ut 2004, dessa ger ledning om hur kommissionen kommer att bedöma ett poolsamarbete men de utgör inte bindande rÀtt.

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Denna uppsats syftar till att utreda pÄ vilket sÀtt införandet av ?Lag om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever? pÄverkat de ÄtgÀrder som mÄste vidtas mot krÀnkningar i skolan samt vem som ansvarar för dessa. Uppsatsen syftar Àven till att utreda hur elevens möjlighet till skadestÄnd förÀndrats i och med införandet av den nya lagen. I uppsatsen utreds krÀnkningar elever emellan, som inte Àr brottsliga eller diskriminerande, i skolor som kommunen Àr huvudman för.Uppsatsen Àr uppdelad i tre delar. I den första delen behandlas ansvar, ÄtgÀrder och myndighetskontakter, den andra delen behandlar skadestÄndsbestÀmmelserna och i tredje delen behandlas det rÀttsfall som Àr av relevans för uppsatsen.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.