Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-taletslågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort attetablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen.Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för dennabransch.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små ochmedelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggandeorsakerna till dessa metoder.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedananalyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser.Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschensinternationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen medetableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändratriktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vidvalet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varitavgörande.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika länder och hur detta påverkar hur ett företag väljer att expandera in på nya marknader. Dock måste ett företag inte ha en väl genomtänkt strategi för att etablera sig i USA så länge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen är flexibel och det som bäst förhåller sig till en omvärld i ständig förändring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta är viktigare än en fastställd expansionsstrategi..

Vid anrikningsverket hematitsektionen i LKAB Malmberget är viktiga delar av processen pumpsump 100 och samtliga floatex-tankar för utvinningen av hematit ur malmen. Pumpsumpen sitter efter primärkvarnen och har till uppgift att jämna till flödet. Efter pumpsumpen sitter tre floatex tankar. Dessa har i uppgift att separera och utvinna hematiten ur malmen. Floatex tankarna hamnar titt som tätt i självsvängning.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Tidigare har det framförallt varit företag som IKEA, Ericsson och Volvo som expanderat utomlands och branscher såsom musik, telekommunikation och skogsindustri som stått för exporten men idag väljer även många svenska modeföretag att expandera sin verksamhet utomlands. När ett företag etablerar sig på andra marknader ställs det inför andra förutsättningar, exempelvis; kulturella olikheter, skilda konsumtionsmönster och preferenser. Därmed tvingas företagen att ta ställning till i vilken utsträckning de skall anpassa sin marknadsföring efter varje lands specifika villkor. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur och varför svenska modeföretag expanderar internationellt, och vidare hur det i så fall påverkar deras image och identitet. Vi har funnit att företagen tillämpar samma strategier som i Sverige även på marknader som skiljer sig från den svenska.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: Vår slutsats är att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, då denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanställda. Ledaren har i sin position inflytande att påverka de anställda i exempelvis interaktioner och värderingsbildande..

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på Reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.

Syftet med arbetet är att kartlägga aktörers agerande på avReglerade marknader. Vi vill undersöka hur konkurrensen ter sig och om det finns likheter mellan olika avReglerade marknader. Detta gör vi genom att undersöka tre olika branscher, el, post och radio Arbetet är en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökning. Vi har använt oss en bred informationshämtning för att erhålla en bra grund för vårt analysarbete. Arbetet inleds med en induktiv ansats för att sedan fortsätta med en deduktiv ansats.

Sedan 2005 redovisar alla koncerner inom EU enligt normer och standarder framtagna av IASB. Övergången till dessa internationella, gemensamma redovisningsstandarder ämnar skapa större möjlighet för jämförbarhet mellan bolag och skydda investerare. Noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm kommer årligen ut med en bokslutskommuniké som är den fjärde och sista delårsrapporten. De resultatbegrepp som ska användas i denna är reglerade enligt IAS 1 och IAS 34.Denna studie ämnar undersöka om det förekommer andra resultatbegrepp, så kallade non-GAAP measures, än de reglerade, i 204 bokslutskommunikéer från noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm 2009. Huvudsyftet har en deskriptiv ansats och ämnar besvara i vilken omfattning alternativa resultatbegrepp förekommer, hur dessa benämns och om förklaringar ges till begreppen.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.

I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter måste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag står då i val att antingen stärka sin position på hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som är alltid förenade med olika risker.Denna studie handlar om vilka drivkrafterna är och vilka strategier som används när företag etablerar sig på en riskmarknad. Undersökningen baseras på fem fallföretag som kompletteras med Exportrådets affärsklimatstudie.I undersökningen framgick att företagen anser att affärsmiljön i Ryssland är komplex och har många grundläggande brister. Men trots att marknaden är svår att arbeta i, innebär Ryssland en enorm potential. Företag drivs både av proaktiva och reaktiva motiv, där globaliseringen är grundläggande drivkraft till varför företag etablerar sig på en riskmarknad.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på Reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.