Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

En stor del av genomförandet vid ett förvärv handlar om tillvägagångssättet för att få igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat på skillnader och likheter mellan förvärvsprocessen då det läggs ett offentligt bud och förvärvsprocessen för ett icke-publikt förvärv. Syftet med denna uppsats är således att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrån teorin och anknyta den till empirin som vi har hämtat från marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvärvsprocesser kan se ut beroende på om ett bolag är noterat på Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framställs de olika problem som kan uppkomma då den information som ges ut måste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin.

DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försäljningen av ett företags aktier på den publika marknaden.AvnoteringHändelsen då ett börsbolags aktie tas bort från marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för ämnet väl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte är börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag från börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och händelser.Mergers & Acquisitions (M&A)Förvärv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hämtade från http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.

Det blir allt mer vanligt förekommande att utvecklingen av applikationer sker enligt objektorienterade metoder, ofta som komponentbaserade applikationer. Samtidigt är användandet av traditionella relationsdatabaser fortfarande mycket utbrett. En kombination av komponentbaserad applikation och traditionell relationsdatabas har idag blivit vanlig. Här beskrivs en designstruktur som visar hur beteendet, vilket inte kan lagras i relationsdatabasen, bör tas om hand för att möjliggöra delad åtkomst samt återanvändning av programkoden. Beteendet implementeras som applikationens programkod i form av regler, beräkningar och operationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Den som utsatts för en miljöskada skall inneha möjligheten till att erhålla full kompensation i form av skadestånd för den skada denne har lidit av skadevållaren. Detta bör ses som en huvudprincip inom skadeståndsrätten vilken således även torde gälla vid miljöskadestånd. Det föreligger dock ett antal problematiska och svårtillämpade regler inom miljörätten vilka göra det svårt för den skadelidande att få ut skadestånd. Denna avhandling har i synnerhet berört den problematik som föreligger vid åberopande av estetiska och psykiska immissioner. De problem- och avvägningsområden som väsentligen har avhandlats i denna framställning är orts- och allmänvanlig störning, dithörande skälighetsbedömning samt preskription vid miljöskador.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svåraste ärenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första så kan inte barnet själv ta tillvara sina intressen utan måste lita till sina ställföreträdande. För det andra så måste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rättsfigurer. Men svårigheterna beror också på att det måste finnas tillräcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gå till väga juridiskt. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rättsliga hanteringen går till.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv på hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tänka på då vi möter människor med personlighetsstörningar. Detta för att underlätta vårt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna antisocial personlighetsstörning, även kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att läsa litteratur inom området. Därefter gjordes intervjuer med en rättspsykiatriker, en polis samt två intagna på en enhet i Mellansverige.

Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans år 9. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkätundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har själva fått uttrycka sina uppfattningar angående betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkätundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar på att betygsskillnader mellan könen går att spåra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som präglar det nuvarande samhället i stort..

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign ? industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten.På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten.

Upphovsrätten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska områdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmäns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 år medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 år. En utövande musiker har således inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag på förändring av de regler som omfattar just de utövande musikerna.Syftet med denna uppsats är att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget är en lämplig lösning för att uppnå ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer..