Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella Reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen.

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och Reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå.

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella Reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera.

?Den svenska buggen?: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt Reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska Reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen AJP 4-10.

Den här uppsatsen behandlar stridsvagn122 och Remote Weapon Station (RWS). Det finns ett verkansglapp mellan dagens kalibrar 120 mm och 7,62 mm. Observationsmöjligheterna i vissa situationer är begränsade. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka nya förmågor och möjligheter till ytterligare ett verkansalternativ en fjärrstyrd vapenplattform kan tillföra stridsvagn 122. De frågeställningarna som behandlas är: Vad kan en fjärrstyrd vapenplattform tillföra inom området stridsteknik? Vem i besättningen skall bemanna systemet? Vad kan en fjärrstyrd vapenplattform tillföra inom området graderad verkan? Metoden som används är kvalitativ textanalys.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna.

Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och Reglementen.

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och Reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ?kopierar? delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine.

Denna studie berör de regler och Reglementen som behandlar ett passagerarfartygs utkik, som återfinns i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:67. Dessa regler är framtagna av Transportstyrelsen och ska gälla för samtliga fartyg som seglar under svensk flagg. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fartygens seniorbefäl tolkar och förhåller sig till ovannämnda regler. Undersökningen har genomförts genom intervjuer ombord på fem passagerarfartyg. Respektive intervju utfördes med ett seniorbefäl ombord på vardera fartyg.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om amerikanska och brittiska stridserfarenheter av kalibern 5,56 i Afghanistan kan bidra till att utveckla den svenska Försvarsmaktens taktiska förmåga. Anledningen till varför jag valde att utgå från dessa länder är därför att de har fler öppna källor samt har mer erfarenhet än många andra. Studien genomfördes genom en kvalitativ textanalys av bland annat Reglementen, rapporter och artiklar. Uppsatsen visar att Försvarsmaktens kaliber till sin automatkarbin, 5,56, var potent för stridstaktikanpassad för invasionsförsvar. Detta delvis på grund av kaliberns egna logistiska fördelar men även därför att de prioriterade vapensystemen för infanteriförbanden, lätta pansarvärnsvapnen, innebar relativt korta stridsavstånd.