Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

Den snabbt växande utvecklingen av Internet har genererat nya slags plattformer för företag och organisationer att kommunicera på. En sådan plattform är Facebook som med sina över 670 miljoner användare är världens största sociala nätverkssajt. Facebook öppnar upp nya möjligheter för företag och organisationer att ha en direkt tvåvägskommunikation med sin omvärld. Att kommunicera på Facebook för företag och organisationer är ett relativt nytt och outforskat område vilket leder till att det kan vara svårt för dessa företag och organisationer att veta hur de ska nå ut till sina målgrupper på bästa sätt. Vidare är en fråga att ställa sig hur dessa målgrupper vill att företagen och organisationerna ska bete sig på Facebook.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en fördjupad förståelse för Facebook som plattform för PR-arbete genom att i en fallstudie beskriva och analysera Skoghalls Bruks kommunikationsarbete med sin omvärld på Facebook.Studiens resultat visar att den valda organisationen har utvecklat en strategi i enlighet med de teorier som presenteras i uppsatsen, men datainsamlingar med den valda organisationens målgrupp visar att alla inte är intresserade av att ha en tvåvägskommunikation.

SammanfattningTitel:                                   Swot-modellen ? Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:                         Joachim Saillard Handledare:                       Lars Torsten Eriksson Datum:                               2012-07-16 Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker? Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material.

Staten har överlåtit den statliga kontrollen till enskilda tjänstemän, vilket betyder att staten har begränsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall är av den anledningen nödvändig. Länsstyrelsen har på regional nivå ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjänsten. Den här studien riktar intresset mot tjänstemännen på länsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstånd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frågeställningarna är; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebrusethar användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väckauppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtväxande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn.Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från ideella organisationeruppfattas av mottagaren.Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagarenuppfattar ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det är dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns attmottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsägbar..

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning där vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte är använt av många svenska organisationer. Förundersökningen drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanställdes en översikt över de fakta som finns tillhands inom ämnet för Business Rules samt lämpliga sätt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades några brister som kan finnas i svenska organisationer som inte använder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfråga. Frågan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrågor som framställts utifrån problemområdet.

Syfte:Syftet med denna uppsats är att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsättningar att det gränslösa arbetslivet på ett tillfredsställande sätt ska fungera för att reducera påverkan på anställdas hälsa. Den syftar även till att undersöka hur organisationer kan skapa en hållbar grund för anställda att kunna prestera på arbetet när man jobbar under gränslösa förhållanden                       Metod:                            En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgänglighet och gränslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                              Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det gränslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anställda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Kompetens har på senare tid blivit ett omskrivet område och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behålla sin marknadsposition måste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens måste organisationsstrukturen även stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstämmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sätt är genom identifiering och mätning av prestationer.

Taiwan räknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrågas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lång historia och vars grund främst står att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förändrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vårt fall är också relevanta faktorer för utvecklingen.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.