Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner..

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Regionalism is a concept of extensive proportions and as such is complex to define. This phenomenon becomes much clearer by studying it from different perspectives. This paper focuses on regional political parties and description of their political ideas. The goal of this paper is to examine and compare regional political parties in two Swedish regions: Norrbotten and Skåne. By studying two biggest regional parties in these regions, namely Norrbottensparti and Skånepartiet, I will try to get an insight into the regional politics, as well as illustrate regionalism and its meaning.

In 1998 a new regional development policy was introduced by the Swedish government. A central feature in the policy was the formation of partnerships at the regional level. The partnerships were meant to consist of local and regional stakeholders, representing a great variety of interests, who would collaborate in order to improve regional development. The new policy was promoted, besides being more efficient, as a way to broaden political participation and to break male-dominated structures.This thesis discusses whether the regional partnership actually favours ?women's interests?, in terms of how the relationship of power between women and men is constituted by the model.

Syftet med denna uppsats är att empiriskt testa Browns jämviktsmodell, genom att på regionalnivå i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar även för fler variabler för regionala karaktäristika som i tidigare litteraturanvänds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjälp av poolad regression och upprepadetvärsnitt erhålls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den årsvisavariationen i resultatet är tydlig dels genom signifikansen hos de årsvisa intercepten iregressionen baserad på poolad data, men också på hur koefficienter varierar i de upprepadetvärsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jämviktsmodell varierar i hur väl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten ärden exogena chocken, finanskrisen, som nådde Sverige år 2008..

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete.

I takt med att ett samhälle utvecklas förändras de krav som samhällets invånare har på användningen av marken. Istället för ett koloniområde behöver kanske viss mark användas till studentboende. När ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvägning mellan allmänna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del även genomförande av en förändring av markanvändningen är den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.Denna uppsats är inriktad på den intresseavvägning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förändrade krav på markanvändningen.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället.Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat..

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

I samband med att de två senaste regionala utvecklingsplanerna upprättats har regionplaneringen i Stockholms län kommit att utvecklas till att fokusera mer på dialog och process via sociala nätverk. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför denna utveckling kommit till stånd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nätverk. Det empiriska materialet har bestått av intervjuer med representanter från olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieområde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgångspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna är att regionplaneringens frånvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgång till governancenätverk.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat på partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse både för individers identitet och för individers politiska intressen.I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utländsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrågor än riksdagsledamöter utan utländsk bakgrund och om ett sådant eventuellt samband försvinner då man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt Balibars och Wallersteins teori om etnicitet som en kulturell gemenskap. Undersökningen har även ett maktkritiskt perspektiv, där etnicitet ur ett intersektionalitetsperspektiv betonar maktstrukturers begränsningar för individens intressen och handlingsmöjligheter.En enkät skickades ut till samtliga riksdagsledmöter där de kunde skatta hur mycket de interpellerat och motionerat om invandrings- och flyktingfrågor under sin tid i riksdagen. Drygt 40 % av enkäterna besvarades.Analysen av enkätundersökningen visar att riksdagledamöterna med utländsk bakgrund totalt sett har ett större intresse för att motionera och interpellera om invandrings- och flyktingpolitik.