Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

This essay examines what some of the Swedish authorities? argument are for vegetation, what their grounds are for the arguments and why vegetation is important for the human health and experience. I have examined publications and reports from 6 different authorities on state- , regional and communal level. The authorities which publications I have studied are Boverket, Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Malmö Kommun. The publications has been analyzed by different themes; Children and young peoples influence of vegetation, Elderly and sick?s influence of vegetation, Human health, wellbeing and experience of vegetation, Vegetation at work, The influence of vegetation on stress and The effect of vegetation in the city.

Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära.

Matte painting och camera projection är ett relativt snabbt och kostnadseffektivt sätt att skapa miljöer som inte existerar. I denna rapport redovisar jag om matte paintings användning inom VFX-produktion och går igenom hur man uppnår ett effektivt arbetsflöde med godtagbara slutprodukter. Jag redovisar skillnaden mellan 2D, 2.5D och 3D-genererade miljöer och vad som bör användas vid olika situationer. Jag rapporterar även om områdets generella utveckling samt i vilken riktning dess utveckling ser ut att gå..

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

BakgrundHögläsning betraktas ur ett språkfrämjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om språk, tänkande, lärande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas högläsning i förhållande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska språket samt internationell forskning om högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i högläsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch användning av boksamtal i samband med läsning.SyfteIntervjustudiens syfte är att undersöka hur pedagoger på en förskola beskriver sitt arbete med läsning för att främja barns språkliga och individuella utveckling.MetodStudien är av kvalitativ art och genomförs med hjälp av halvstrukturerad intervju för att få fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med läsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns närvarande i alla situationer på förskolan och är viktigt att ta tillvara på. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförråd, samt deras förmåga att uttrycka tankar och känslor. Läsning sessom betydelsefullt för såväl barns språkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt.

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

Syftet med vår studie är att utifrån informanterna och den valde skolan undersöka modersmålets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lärande av det svenska språket. Vi vill även undersöka modersmåls- och svensklärarnas samarbete med varandra samt deras syn på modersmålsundervisning. För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med två modersmålslärare, en svensklärare, en svenska som andraspråkslärare och en rektor samt modersmålssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin från de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstaspråk underlättar lärandet av ett andraspråk, därför är modersmålsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgång. Det är även viktigt att de vuxna som är involverade i barnets utveckling är engagerade och motiverar barnet.

Syftet med denna uppsats är främst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men även att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstått. Utgångspunkten är att försöka förstå situationen snarare än att enbart fördöma den, men jag vill poängtera att det naturligtvis inte är likgiltigt med acceptans.Uppsatsen koncentrerar sig på följande frågeställningar:Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden?Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling?I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man härleda dem?.

The following thesis in library- and information science is a qualitative, comparative analysis of the relationship between the minority populations in Sweden and Finland and the library. The objective with the thesis is to investigate how the state is working to promote minority groups at the library and what lead to today?s situation. The investigation starts, as regards time, with the European charter for Regional or Minority Languages, which was published 1992 and ends with the establishment of the Swedish library law 2014. The method that is used will be a comparative analysis that aims to compare Sweden and Finland.