In this paper I attempt to analyze the ways the European Union defines its external borders in cross-border co-operation with its neighbours. The analysis is based on case study examining the founding components of a updated version of the Northern Dimension policy of the European Union.The analytical framework of the study is composed of three different perceptions on the cross-border co-operation; regionalisation, integration and flexible integration. I conclude that the model of cross-border co-operation laid by the Northern Dimension policy would have an impact on the EU's external border with Russia, making it more flexible and vague.As far as the geographical terms of the co-operation are concerned, they seem to shift from regional co-operation to greater emphasis the role of networks as basis for co-operation instead of traditional regions..

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

Vi befinner oss i en tid då försvarsmakten står inför stora förändringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida användning av Myttingeområdet i Värmdö kommun. Myttingeområdet är det största området på fast-landet i Värmdö kommun där försvaret innehar mark och är därför särskilt intressant från kommunens sida. Idag är Myttingeområdet ett övningsfält/skjutfält för försvarsmakten och en förutsättning för att det ska kunna ske en civil utveckling är att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av området. Vid en förändring av försvarets verksamhet står utvecklingen av Myttingeområdet vid ett vägval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvändning där tanken är att fokusera på möjligheter för utvecklingen snarare än restriktioner. Trycket är stort på storstadsregionen Stockholm och detta påverkar även Värmdö kommun. Det är många intressen som skall samsas om en begränsad yta i kommunen och då inflyttningen är stor och befolkningen spås fortsatt öka i framtiden innebär det att konflikterna om en allt mer krympande yta kommer att öka.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ?coach? på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är:1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör?Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens.

Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

A1215Det har visat sig att skapandet av relationer, guanxi, har en stor inverkan på ett företags prestation på den kinesiska marknaden. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur mellanhänder och anställning av lokalbefolkning har påverkat ABB:s utveckling av guanxi. Vi har genomfört två intervjuer med anställda på ABB och vi har även använt oss av sekundära källor.Undersökningen visar att både användning av mellanhänder och anställning av lokalbefolkning har påverkat ABB:s utveckling av guanxi. Mellanhänder har genom att förmedla kontakter bidragit till att företaget har utvecklat guanxi. I och med att ABB har anställt lokal befolkning med god insikt och erfarenhet av den kinesiska kulturen har skapandet av guanxi underlättats.

Forskningen är omfattande angående lekens positiva värde för yngre barns utveckling och för inlärning. Med utgångspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för äldre barn, elever i skolår 4-6. Denna studie syftar till att få en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar också till att undersöka vilket värde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande ålder. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling bygger på samspelet mellan individer i en social kontext.

Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.