This essay discusses the use of history, and primarily how the current Swedish society perceives and uses the Viking age. The analysis is based on a literature study as well as a case study of the planned theme park in Fullerö north of Uppsala, Sweden. The aim of the essay is to understand the regional debate which arose in media regarding the planning of Fullerö Park and how it reflects the contemporary use of history. Research about the use of history has become increasingly common in recent years and deals with how history is actively being used in society in order to meet its existing needs. These needs varies among different groups and individuals and results in a multitude of usages, where the interests of the different actors may be contradictory.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts.

North of the city of Stockholm lies the area called Södra Roslagen composed of several municipalities. The purpose of this essay is to discover how local informants describe the food culture of the region and analyse why some types of food are mentioned and others are excluded. Several people within the food industry of Södra Roslagen were given surveys asking them to describe the food habits of the area, from commodities and certain dishes to traditions. These answers were analysed using the theories regional food, regiocentrism, revitalisation, placeless food and the idea of viewing culture through the long and the short perspective.One informant mentioned that professionals in the food industry of the region tend to follow trends from the rest of the world and another that many producers work with ecological requirements. Södra Roslagen was also defined by some as having a taste of summer as this coastal area sees an influx of visitors during that season.

Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

This study is mostly based on previous research, which includes Sub-national actor?s attitudes and regional action towards the European Union. The purpose of the study is to investigate if four Swedish municipalities in Värmland operate internationally towards the European Union and deepen an understanding of their actions. The main research question is: - How can we increase our understanding of municipal action against the European Union? The research questions of this study are answered through qualitative method and semi-structured interviews were conducted.

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i området.

Background: Knatteskutt is one of the largest organizations in children's sports. Operations are located in approximately 150 cities / areas and have both sports and dance focus. The children are aged 3-7 years and may try several sports activities or dance styles during the semester, focusing on play and motor skills. All who are leaders at Knatteskutt has undergone Swedish Sports Promotion of Child Leaders Training. There are also regional managers around Sweden is as a sounding board for leaders and as an extended arm between the office and the leaders.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.

The study was conducted at a business in the social service. The purpose was to examine how the business works with human resource planning. In order to answer the purpose two questions was formulated, which human resource planning strategy does the business use? And, how do businesses need to act according to the theory of strategic manpower to achieve human resource planning? Survey data collection was done through a qualitative research design, where interviews with five employees in the business took place.The study shows that the business is using a own made strategy in order to achieve human resource planning. The strategy consists of two steps, in step one they do an background analysis and step two a needs analysis where a goal- and responsibility description are designed and then a set of requirements.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett område. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.