Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.

Aim: The aim for this study of Swedish daily press is to see how the musical reporting is structured for the newspapers I have chosen to analyse. My main purpose is to investigate how the newspapers reporting are distributed between artists who belong to either a major record company or an independent record company. With this research I want to find out if there are any economic backgrounds to the content and if the reporting is equal to the market production.Method/Material: For this study I have studied, by quantitative research, every piece of musical reporting in seven daily newspapers for two weeks. Through thorough research I have determined the belonging of every article?s record company.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

AbstractBackground: Becoming a parent to a child in need of Neonatal Intensive Care can be a traumatic experience. During a time when the parents may need support, guidance and a sense of control ? the family might need to relocate to a hospital away from home if the child needs highly specialized medical care at a Neonatal Intensive Care Unit. Aim: The aim of this study is to investigate the parents? experience of having to change neonatal care unit.

AbstractBackground: Becoming a parent to a child in need of Neonatal Intensive Care can be a traumatic experience. During a time when the parents may need support, guidance and a sense of control ? the family might need to relocate to a hospital away from home if the child needs highly specialized medical care at a Neonatal Intensive Care Unit. Aim: The aim of this study is to investigate the parents? experience of having to change neonatal care unit.

Boplatsvallar, often translated as semi-subterranean settlements, is an ancient monument with a diffuse definition. Defined as ?embankments that partially or completely surround a often lowered/dug down surface- this category of ancient monuments is also made up of a former category which traditionally was interpreted as winter settlements from the late Stone age in Sweden. This view of the ancient monuments carried over, to a certain extent, to this new definition. Should this be the case, that this category of ancient monuments are remains of winter settlements,  used recurringly over an extended period of time, then they should exhibit similar signals in regards to the distribution of the anthropogenically altered soil chemical and soil physical properties at the sites.The area around Lillsjön, Anundsjö parish in Ångermanland, have four boplatsvallar located separately in the regional area.

The work examines geographical variations of bicycle use in Trondheim municipality with the aim to create an understanding of what influences the use of bicycles and explain the geographical travel pattern for cycling. The work focuses on the how physical structures generates different transports effects. Where bicycle travels in Trondheim municipality are undertaken is described by using network analysis in ArcGIS, based on aggregated data from the travel habit survey (RVU) in 2009/2010. Trondheim municipality is divided into smaller geographical units (zoner) whose characteristics are described by 19 variables, categorized into 6 groups; Distance, Land use, Topography, Bicycle Facilities, Road characteristics and Demographic factors.By linear regression analysis in SPSS and ArcGIS Spatial Analyst, an explanatory model is elaborated. The variablesdistance to the regional center, workplace density, percentage separate bike paths and hilly terrain explains 78 percent of where cycle journeys are undertaken.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.

This bachelor thesis argues for consumers' views on origin labeling effect and their willingness to pay for goods with this kind of label. The purpose of this study is to analyze the factors that influence and to measure willingness to pay for a national origin labeled product previously only competeing with a less expensive conventional product, when a further regional product is introduced in the purchasing decisions of consumers. This is achieved by testing whether Simonson's (1989) theory of the compromise effect is applicable to increase consumers' willingness to pay for eco-labeled food products. The factors affecting the willingness to pay; trust in eco- label, opinions about the products of their own nation and the surrounding region. Furthermore presents theory about what underlying the consumer consumption choices.In order to achieve credible results 240 respondents have participated in a questionnaire survey.

I denna uppsats gör jag en tillbakaöversättning av en svensk artikel, som är överfördtill engelska, och jämför sedan de två svenska texterna för att uppmärksamma demest frekventa språkliga skillnaderna som är av vikt för textens innehåll ochfunktion. I enlighet med artikelns argumenterande stil, som bygger på värdsligafakta, ägnas diskussion åt skiftningarna i verbuttryckens stilnivå, värdeladdning ochinnebörd, samt de bortfall och tillägg som uppstått, och som mestadels rör satskonnektoreroch kulturella aspekter.Resultatet visar att verbuttrycken i stort håller samma stilnivå i tillbakaöversättningen,att i de fall det rör sig om metaforiska uttryck har den konceptuellametaforiken oftast hängt med i översättningsprocessens båda steg fast ibland antagitannan form, och att den engelska måltexten i flera fall infört metaforiska uttryckutan motsvarighet i källtexten, vilka sedan bevarats i tillbakaöversättningen. Detta ären orsak till att ungefär hälften av tillbakaöversättningens verbuttryck skiljer sig rentbetydelsemässigt från källtextens, och en annan orsak är det faktum att måltextenantagit mer generella beteckningar som förlorat betydelsedjup vid översättningentillbaka till svenska. Vissa satskonnektorer och perspektivmarkörer har fallit bort iden engelska måltexten, och andra har lagts till i endera av översättningarna, vilketinnebär en retorisk förlust respektive vinst för texten. Det har också skett kulturellatillägg eller bortfall som en följd av texternas olika målgrupper, den svenskarespektive den internationella..

The aim of this bachelor thesis is to study how Catalans´ identifications, with respect to their city (Barcelona), their region (Catalonia), their country (Spain) and Europe, are related to each other. Furthermore it deals with whether they use cultural or civic notations when they speak of their identification with the different territorial levels.The thesis is based on a qualitative method with interviews with ten Catalans living in Barcelona, aged from 18 to 58. The result showed that Catalans´ identifications with different territorial levels vary in how they relate to each other. This variation can be classified using three models, namely; ?The Russian doll model? which implies that the identities are ranked hierarchically, ?cross-cutting? that is people can identify themselves with the different levels depending on various situations, and also ?The marble cake model? which means that the different identities are so intertwined that they cannot be separated.