Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning..

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

This thesis is ordered by Peab Sweden AB Regional Jönköping and concerns of warranty inspections.The intention is to work out a basis, which show the most common complaints is the warranty inspections, and make a small analysis on what causes them to be. The report also presents possible solutions to prevent the occurrence of defects. It also covers the issue of how the client looks at Peabs way to overcome the objections of warranty inspections. The report has the following issues:?What are the most common errors observed during the warranty inspection??What are the causes of complaints??What can be done to reduce the number of complaints??How the customer thinks that the complaints be addressed?Twenty-five Guarantee survey records from the projects Peab has done in recent years has been the starting point for the investigation.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusområden inom samhällsplaneringen som influerar utformningen av människors närmiljö. Detta arbete framhåller EU:s och Västra Götalandsregionens inverkan på Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera Västra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken är en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskärna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som främjar en långsiktig hållbar samhällsutveckling vilka sedan jämförs med den pågående utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framställa ett utvecklingsförlag Förslaget har som målsättning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..

The debate regarding the relationship between state sovereignty and the protection of the hu-man rights was at its peak during the 1990?s. Never again the world wanted to witness the atrocities committed in Rwanda, but at the same time some states argued in favor of a strict interpretation of the principle of state sovereignty and non-intervention. In 2001, ICISS was created ? a commission with the aim to find consensus in the question of how the world should respond to mass atrocities committed by a state against their own people.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

The aim of this paper is to investigate dominant beliefs and approaches to the "cultural entrepreneur" both within a public context, and also among business owners within the cultural field. What happens when ideas and attitudes in the public sector towards culture driven businesses meets the perspective of individual cultural entrepreneurs?This study is based on analysis of political documents about the cultural and creative industries (CCI) from the European union, national level and regional level. Interviews with six business owners in the field of culture and one representative of the Swedish region with the fictive name ?Alma? has been conducted.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? Syfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet.

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Many jobs in rural areas have historically been linked to the agricultural sector. The restructuring that has been implemented in agriculture has resulted in a significant reduction in the number of jobs in rural areas. A consequence of this is that many people have moved to cities to earn a living. To maintain a living countryside in Sweden, it is therefore essential to create alternative livehoods in rural areas. An industry that can have a major impact in the future is rural tourism.

This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization?s different units and integrate their work, in order to reach the common goals.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett teoretiskt och begreppsmässigt ramverk, bestående av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. Karaktäristiskt för naturums samstyre har varit att företrädare för myndigheter från nationell, regional och kommunal nivå har styrt och samarbetat tillsammans med företrädare från lokal nivå. De aktörer som har ingått i samstyret har varit Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Strömstads kommun, Kosternämnden och helårs- och delårsboende kosterbor. Fokus finns framförallt på medborgarnas och Kosternämndens deltagande.