Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha.Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

Detta examensarbete handlar om åtta pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förändrat deras förhållningssätt till matematik. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor. Två Reggio Emilia- inspirerade förskolor och två kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin säger om barn med särskilda rättigheter samt att få en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillämpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig på frågeställningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lämpar sig för barn med särskilda rättigheter. En utgångspunkt var att tillämpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga väl i linje med läroplanens värdegrund för förskolan samt synsätt och med det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgångspunkterna har Säljö (2009) samt tolkningar av Bråten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskällor. Några centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig på inom teorin var språk och kommunikation.Metod: Jag använde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att få en bild av tjugo aktiva pedagogers förhållningsätt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

Reggio Emilia inspirerad förskola med rum mellan tak och golv..

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna.De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet..

Inom området barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia påstår bygga sin verksamhet på delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvärderas detta påstående utifrån frågan: Har förskollärarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier när det gäller deras roll i barnets vardagsspråkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys åsikter om språk och lärarens roll analyseras och jämförs med ett hermeneutiskt angreppssätt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn på förskollärarens roll när det gäller barnets vardagsspråkliga utveckling och Vygotskys teorier inom området.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till Läroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssätt men även vilka svårigheter som finns. Jag har valt att använda mig av observation och intervju för att få en helhetssyn på deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts på en avdelning på en förskola i Skåne med barn i fyra och fem års ålder. Intervjun är med två pedagoger från samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik är förenlig med läroplanen för förskolan och att läroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra.

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.