Forskardebatten kring 1809 års Regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring Regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring Regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar.

Allemansrätten innebär en inskränkning i markägarens äganderätt men även en förutsättning för att var och en ska ha möjlighet att ta sig fram till fots och vistas på annans mark. Sedan år 1994 är Allemansrätten grundlagsskyddad i 2 kap 18 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny Regeringsform. Strandskyddet, som återfinns i 7 kap miljöbalken (1998:811), infördes på 1950?talet och ger allmänheten tillgång till svenska stränder. Strandskyddet förbjuder uppförandet av nya byggnader, anläggningar eller utförandet av liknande åtgärder inom 100 meter från var sida om strandlinjen och förbudet gäller i hela Sverige.

This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen?s welfare.The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.   Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new-liberalism has other opinions about what redistribution should contain.

Regler är befallningar från normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och får handla. Regler kan därför sägas vara handlingsmönster. Principer är däremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rättstillämparen bör handla i ett specifikt mål.

Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

Föremålet för denna studie är den gränsdragning mellan individens bästa och kollektivets bästa som alla samhällen måste göra. Närmare bestämt är det den centrala roll som framväxten av individuella rättigheter har inneburit för denna gränsdragning som är utgångspunkten för granskningen. Uppsatsen visar på hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn på maktdelning och rättigheter, utan även synen på den gällande rätten är nödvändiga komponenter för att kunna göra denna gränsdragning på ett bra sätt. Min ståndpunkt har blivit att vad gäller den här gränsdragningen är den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrån den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebär att min syn på begreppet gällande rätt blir vidare än i den gängse, mer strikt rättspositivistiska, uppfattningen.