This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i Regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska Regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen.Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om Regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för Regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier.

Innovation är ett område som under de senaste decennierna alltmer framstått som en nödvändig förutsättning för tillväxt, både hur det framställs i forskning och i olika policydokument. En sökning på Google visar att innovation tillsammans med tillväxt ger 210 000 träffar, varav många av träffarna är Regeringens, myndigheters, självstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation är något som framställs som något gott och nödvändigt för vårt samhälle och det är svårt att hitta kritiska perspektiv på innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sätt att förstå och förklara innovation på.Syftet med mitt arbete är att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera Regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter på innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgångspunkt för denna analys blir hur innovation förstås och förklaras inom rådande forskning kring innovation.

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helägda företag. Dessa skulle börja tillämpas från den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivå för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt ägande, dels att få de statliga företagen att lämna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utsträckning statens riktlinjer tillämpas av de statligt helägda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helägda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en årsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt ägande, genomlysande årsrapporter, riktlinjer..

 Med utgångspunkt i den nya Regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.  .

Ändamålet med denna uppsats är att ta reda på vilka värden som svensk säkerhetspolitik grundar sig på samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrån en idéanalys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta är den diskussion som uppstått i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berättar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och där det talas om en identitetskris. Men också om hur Försvarsmakten idag är långt ifrån Regeringens satta beslut.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.

Bakgrund:Bakgrunden till vår uppsats grundar sig på frågan vem skolan egentligen är till för. Vi tog sedan vår utgångspunkt i en föreläsning av Sir Ken Robinson "Changing Education Paradigms". För att smalna av vårt forskningsområde valde vi att inrikta oss mot betyg och dess konsekvenser.Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför betyg existerar, vad vi betygsätter och hur det påverkar elever att bli betygsatta.Metod:Metoden som använts i uppsatsen är en diskursanalys, där olika utdrag ur olika artiklar och publikationer (regering, skolminister, självhjälpsbok) analyseras utifrån två teoretiker och två forskare.Resultat:I vår analys av vårt valda material framkommer en relativt oproblematisk syn på kunskap och betyg, som innebär att fakta är fakta oavsett perspektiv. Analysen visar också att uppfattningen om betyg inte stämmer överens med forskningen.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande Regeringens sätt att argumentera..

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska Regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler än två våningar i trästomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick därför börja från början då förbudet hävdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med Regeringens nationella träbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivträ i början av 2000-talet. Limnologen i Växjö är ett bra exempel på hur långt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar också på områden inom tekniken som behöver förbättras.Den här uppsatsen behandlar översiktligt hur trähusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus på entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivträtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivträ har tagits fram..