Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och Regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå.

Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillämpar ett uppbundet system. Regeringen föreslår att Jordbruksverket bestämmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. Målet är att förbättra djurvälfärden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebär ett förbud mot uppbundet system ett vägval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstå kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och kapitalinkomst.

Syftet i denna uppsats är att redogöra för folkhälsovetenskapliga och arbetsrelevanta aktörers inflytande och förmåga att vinna gehör i propositionen ?från sjukersättning till arbete? (Prop. 2007/8:124). Utöver det utkristalliserades folkhälsovetenskapliga prioriteringsprinciper för att förstå hur starka korporativistiska aktörers remissinstanser tycktes ta ställning till dessa principer. Jag har i uppsatsen via kvalitativ textanalys analyserat ovan angiven proposition och ett urval remissvar.Resultatet antyder att man kan tala om att resursstarka aktörer får större inflytande (pluralistisk tanke) samt att dominerade aktörer går att uttyda (korporativistisk tanke).

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska Regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade Regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att känna kontroll över sin vardag är en viktig del av livet och för en del minskar denna kontroll när man bor i en miljö som inte är hemma. Att vara delaktighet är att återta kontrollen och känna meningsfullhet i livet. Riktlinjer från Regeringen visar att delaktighet för äldre inte är något att förbise. Utifrån statliga medel har man i Jönköpings kommun utvecklat RoM- projektet, för att främja delaktigheten och inflytande för dem äldre samt hur man kan arbeta i praktiken med dessa två punkter, och göra en förändring i personalens förhållningssätt till de äldre och deras situation.Vårt syfte med denna studie är att undersöka äldres tankar om delaktighet kring sin egen måltidssituation inom äldreomsorgen i Jönköpings kommun, utifrån FAMM. FAMM är en forskningsmodell inom området måltidskunskap och behandlar fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen och visar att det inte bara är en aspekt som påverkar ens upplevelse kring måltiden utan man kan koppla en eller flera aspekter samman för att analysera måltiden.Studien utförs på fem äldreboenden inom Jönköpings kommun genom enkäter, mindmaps och diskussionsgrupper.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras.

Den 18 maj 1995 beslutade Regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade Regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan.

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av Regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Detta projekt bygger på ett samarbete med Group perimeter protection AB som är en del av Gunnebos koncern. GPP levererar områdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en säker och brukarvänlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytänkande användarvänlig utomhusgrind till förskolan. I dag är förskolans säkerhet ett omdiskuterat ämne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att Regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rätta med vart det brister? Innan den utredningen gett några svar, utgår vi ifrån observationer i vardagen.

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av Regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan Regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.