När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40-talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från enlongitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i enstor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler ände födda i en nedgång och i en liten kohort.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..

Försvarsmakten (FM), har en lång tradition av samarbete med de politiska beslutsfattarna iregering och riksdag avseende beslut rörande den egna förvaltningen. Ett av dessa tillfällen därFM och regering har samarbetat är vid utarbetande av regeringens proposition om det nyaförsvaret, våren 2000. En delfråga som regeringen inte lyckades skapa politisk majoritet för varplaceringen av den militära flygutbildningen. Frågan skulle komma att påverka hela flygvapnetunder mer än ett års tid med följd att organisation och personal svävade i stor osäkerhet omframtiden. När frågan till slut skulle avgöras, våren 2001 kunde politikerna i Försvarsutskottet(FöU) ändå inte enas kring ett beslut.

Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

Colombia är ett land med en över 40 årig lång internkonflikt vilket har bidragit till att en avsevärd del av landets befolkning tvingats fly och lämna sina hem. De allra flesta flyr inte över Colombias gränser till andra länder, utan stannar i landet och blir internflyktingar. Tanken bakom denna uppsats är att undersöka problematiken kring dessa internflyktingar och om de omfattas av principerna om mänskliga rättigheter och om de har möjligheten att utnyttja dessa rättigheter. Hannah Arendts syn på medborgarskap används som grund för att beskriva internflyktingarnas situation i förhållande till mänskliga rättighetsargumenten. Hur internflyktingen påverkas socialt av tvångsmigrationen tas också upp vilket jag kopplar samman med Egon F.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för personer som lever med långvarig kroppslig smärta och därmed till bättre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal..

Med en allt mer stigande ålder hos landets befolkning ökar också demenssjukdomarna. Det ställer högre krav på sjukvården att kunna bemöta deras behov och inge välbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vårdandet ökar succesivt och är en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte är att identifiera aspekter av en god vårdmiljö för äldre med särskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanställning av forskningsresultat från 15 artiklar inom vårdestetiskt område.