Sökresultat:
461 Uppsatser om Regelverket för emittenter - Sida 24 av 31
IntÀktsredovisningens nya form : - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag
Titel: IntÀktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag Bakgrund och problem: IntÀkter utgör oftast den största och mest relevanta posten nÀr det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intÀktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intÀktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte Àr harmoniserade och för svÄra att tillÀmpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de tvÄ stora normsÀttarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvÄret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gÀllande intÀktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intÀktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intÀktsredovisningen tros komma att pÄverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer pÄverka möjligheten för externa intressenter att fÄ en rÀttvisande bild av företagen. Metod: Studien tillÀmpar en kvalitativ metod dÀr sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.
Fullkontakt eller glappkontakt? : En jÀmförande studie om regelverket för revisorns oberoende
The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor?s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence.
Effekterna av ökad reglering pÄ revisorsprofessionen
De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.
Implementeringen av de nya pensionsredovisningsreglerna, RR 29/IAS 19 - en empirisk undersökning
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka effekter man hittills kan utlÀsa i nÄgra utvalda större företags kvartalsrapporter och Ärsredovisningar som konsekvens av implementeringen av de nya redovisningsreglerna av pensioner. Vidare syftar arbetet till att kartlÀgga vilka problem företagen upplevt vid övergÄngen frÄn de gamla till de nya reglerna sÄsom ökade kostnader och behovet av expertkunskap frÄn exempelvis revisorer. Ansatsen som anvÀnts Àr induktiv, med ett deskriptivt syfte. Vidare Àr metoden kvalitativ, eftersom denna Àr mest lÀmplig nÀr man inte vill kvantifiera ett problem utan i stÀllet vill studera det pÄ djupet. Studien har genomförts genom ett antal intervjuer av öppen karaktÀr samt en dokumentundersökning av finansiella rapporter.Den teoretiska grunden i uppsatsen tar sitt ursprung i tvÄ huvudomrÄden, pensionsteori respektive redovisningsteori.
Immateriella tillgÄngar : vara eller icke vara, i svenska smÄ och medelstora företag
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och öka vÄr förstÄelse kring varför inte smÄ och medelstora företag aktiverar immateriella tillgÄngar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgÄngar har fÄtt en vÀxande betydelse för vÀrdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsÀtt. UtgÄngspunkten har varit ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktÀr, i smÄ och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstÄr. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istÀllet aktivera dessa utgifter i företagens balansrÀkningar, för att hÀrigenom förmedla en mer rÀttvisande bild av företagets resultat och stÀllning, uppfattar vi som lÄgt.
VÀrdering till Verkligt VÀrde : UtlÄning till allmÀnheten inom banksektorn
Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.
RÀttvisande bild : Verklighet eller besvÀrjelse?
Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förÀndringar Àr införandet i svensk rÀtt av kravet pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfrÄga Àr: hur de olika redovisningstraditionerna pÄverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundlÀggande synsÀtt pÄ redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall fÄ styra gÀllande vÀrderingsfrÄgor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda och analysera vilka funktioner som rÀttvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.
Metoder för att bekÀmpa skatteflykt i Sverige och Eu, med fokus pÄ skatteflyktslagen och missbruksdoktrinen
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Immateriella tillgÄngars vÀrde i tvÄ företagsspecifika situationer : konkurs relaterat till företagsförvÀrv
SammanfattningDatum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Kristina Andersson Anette TitzeEnköping VÀsterÄsHandledare: Matti Skoog, universitetslektorTitel: Immateriella tillgÄngars vÀrde i tvÄ företagsspecifika situationerkonkurs relaterat till företagsförvÀrvProblem: Intressenter som verkar kring ett företag mÄste kunna fÄ enhelhetsuppfattning om dess vÀrde. Redovisningsteoretiker har lÀngeansett att immateriella tillgÄngar bör redovisas i större omfattning ibalansrÀkningen, bÄde de som kan aktiveras enligt regelverket samtde osynliga sÄ som personalen. SvÄrigheten med att vÀrdera dessatillgÄngar Àr med andra ord ett problem, dÀrav den fortgÄendedebatten. DÀrför Àr det intressant att studera hur tillgÄngarna behÄllersitt vÀrde i hÀndelse av konkurs, sett i relation till företagsförvÀrv.Syfte: Syftet med denna studie Àr att diskutera problematiken kringvÀrderingen av de immateriella tillgÄngarna och studera i vilkenutstrÀckning vÀrdet behÄlls i förvÀrvs- respektive konkurssituationer.Metod: Författarna har anvÀnt regelverk, relevant litteratur, samt artiklarinom omrÄdet dÀr vÀrderingsproblematik har diskuterats. Vidare harprimÀrdata samlats in i form av handlingar frÄn företag dÀr konkurshar avslutats och intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet för attkunna studera praxis.
BFN:s K2-projekt ? Blir det nÄgon skillnad i praktiken?
Regleringen pĂ„ redovisningsomrĂ„det har under det senaste Ă„rtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. MĂ„lsĂ€ttningen med BFN:s förenklingsprojekt Ă€r att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmĂ€nt rĂ„d samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik bĂ„de frĂ„n remissinstanserna och frĂ„n övriga redovisningsprofessionen. Ăven BFN:s interna osĂ€kerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro pĂ„ projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrĂ„gor: Kan K2 innebĂ€ra förenklad redovisning för mindre företag? Ăr K2 en redovisningsmĂ€ssigt bra lösning? Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else kring problematiken kring införandet av ny reglering pĂ„ redovisningsomrĂ„det.
Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi
I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Ingen succé? ? Revisorers syn pÄ K2
En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som BokföringsnÀmnden har gett ut inte tillÀmpas av nÄgra mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers instÀllning till K2 har en pÄverkan pÄ varför de inte tillÀmpas. (Kristoffersson 2009). Det hÀr har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att pÄverka K2 har vi Àven valt att stÀlla oss frÄgan hur revisorer ser pÄ K2 i relation till SamRoB-utredningen.
Har intresset försvunnit frÄn riksintresset? : ? en fallstudie av tre fÀbodar av riksintresse för kulturmiljövÄrden i Mora kommun
Riksintressen Àr ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget Àr tÀnkt att ge vÀgledning i frÄgor som rör mark- och vattenanvÀndning. Det Àr tvÄ lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de vÀrdefulla miljöerna frÄn pÄtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushÄllning med mark- och vattenomrÄden m.m.
IntÀktsredovisning i byggföretag -större icke-noterade bolag
Bakgrund och problem:IntÀkter utgör ofta den största posten i företags finansiella rapporter och Àr dÀrför en central del irapporteringen. NÀr man studerar ett företag och dess utveckling över tid brukar intÀktsposten vara avstort intresse. Det Àr dock en post som Àr starkt förknippad med bedömningar och i samband medredovisningsskandaler har ofta intÀktsredovisningen varit omtvistad. I mÄnga fall dÀr det finnsbedömningar finns det utrymme för manipulation. MÄnga av redovisningsskandalerna hÀrstammar i attföretagen har en felaktig intÀktsredovisning.Syftet:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de valda företagen redovisar intÀkter för fastpriskontrakt somstrÀcker sig över mer Àn ett rÀkenskapsÄr.