År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

Denna uppsats behandlar pågående arbeten på löpande räkning och inriktar sig på den så kallade alternativregeln. Regeln innebär att mindre företag kan välja att redovisa intäkter vid faktureringstidpunkten istället för under intjänandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrån frågan huruvida den kan sägas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vår uppsats har därför varit att undersöka om regeln är förenlig med god redovisning samt ifall en årsredovisning som är upprättad utifrån den kan sägas ge en rättvisande bild av ett företags resultat och ställning. Uppsatsen bygger på litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av årsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

Denna uppsats slutsats är enligt vår mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det är ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfråga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven på olika sätt och medvetet som omedvetet i kombination med brist på kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska få full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tänkande? så att de inte kan tolkas på olika sätt och på så sätt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka förutsättningar Apoteket har för att konkurrera på en avreglerad marknad för receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med tonvikten på insamlandet av sekundär data från statliga utredningar. Metodangrepssättet är abduktivt. Slutsatser: Vår slutsats är att Apotekets förutsättningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror på hur regelverket för detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora inträdesbarriärerna blir på den receptfria marknaden och således påverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsättas för konkurrens..

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utsträckning. Miljörelaterade krav ställs på leverantörer för att säkerställa de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstår problem då kraven i många fall utformas på sådana sätt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsättningarna för att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen och fokuserar på tre identifierade problemområden. Upphandlande myndighets ställning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremålet och möjligheten till kontroll av uppställda krav. Utgångspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna Rättvik- och Sigtunamålen, för att sedan behandla de tre problemområdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. Detta ämne är intressant att utforska på grund av bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparbankernas lönsamhet.

Varje år ökar avfallsmängden och användningen av naturens resurser vilket gör att återvinning blir en viktig del för ett hållbart samhälle. Årligen dumpas mer än 6,4 miljoner ton plast i haven från fartyg. Den 1 januari 2013 skärptes regelverket MARPOL för att minska mängden avfall som slängs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan påverkas av antalet avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har använts.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.