Syftet med uppsatsen är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar från skolidrotten. I gymnasiet är det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frånvaro. Frånvaron kan leda till att eleverna får en negativ syn på fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan få konsekvenser för samhället då fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frånvaro från arbetsmarknaden och är kostsamt för samhället.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Objective: To study the evidence on physical activity (PA) as an effective preventive strategy for depression.Methods: A search of electronic databases was performed for articles between 2007 and 2012, both original research and review articles, concerning the link between PA and depression on children, youth and adults. Three reviews, five longitudinal and two cross sectional studies were included.Results:  PA reduced the likelihood of depression in many studies and a sedentary or inactive lifestyle increased the risks for mental health symptoms such as depression. One study showed that low PA in childhood increased the odds of depression as an adult and other studies on teenagers saw a connection and mediation between PA and self-esteem whereas physical fitness showed no mediating effect. Many of the studies and reviews point out the insecurity regarding the dose-response association and the difficulties in defining causality.Conclusion: PA might have a preventive effect on depression. Some evidence exist to support that PA in childhood prevents depression in adults.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Prevention är en viktig men otillräckligt utvecklad del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete vad gäller kvinnor i riskzonen för att utveckla osteoporos. Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa vilka faktorer som är av betydelse i det preventiva arbetet gällande osteoporos hos kvinnor i postmenopaus. Metoden är en litteraturstudie, som genomfördes med inspiration av Goodmans modell. Till studien användes 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt protokoll ur Willman och Stoltz (2002). Resultatet indelades i fem teman; Kostens betydelse, Solljus som källa till vitamin D, Fysisk aktivitet, Rökningens inverkan på benmassan samt sjuksköterskans preventiva patientundervisning.

SyfteStudiens syfte var att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka samband mellan ett antal av gymnasieelevers livsstilsvanor och göra en jämförelse mellan män och kvinnor.Metod Studien var av så kallad tvärsnittsdesign med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera totalt sju gymnasieklasser i tre olika städer, vilket resulterade i ett totalt material om 186 besvarade enkäter. Enkäten delades ut på plats i de deltagande klasserna, med avsikt att minimera bortfall. Materialet bearbetades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys.ResultatStudien uppvisade tre signifikanta samband mellan de undersökta variablerna. Ett stort antal tillfällen måttlig fysisk aktivitet var associerat med högre skärmtid på helger.

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR. Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland pedagoger på samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen få inspiration till arbetssätt som vi kan ha nytta av i vårt arbete som blivande pedagoger. Vår förhoppning var att också att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssätt. I vårt resultat har vi kommit fram till att många skolor endast utnyttjar en bråkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebära i undervisningen.

Sexualiteten är en viktig beståndsdel i livet för både män och kvinnor, oavsett ålder. Flertalet studier visar en avsevärd minskning i sexuell aktivitet efter stroke hos såväl unga som gamla. Män och kvinnor uppger ofta att de upplever sexuella fysiska dysfunktioner samt en sänkt lust jämfört med innan insjuknandet. En rädsla som ofta uttrycks är att fysisk aktivitet, inräknat sexuell fysisk ansträngning, kan komma att orsaka en ny stroke. Tidigare studier har visat att stroke drabbar människor i allt yngre ålder.

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck.