Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Parallellt förÀldraarbete anses vara en viktig del av barnterapi. MÄnga forskare menar att det ÀndÄ saknas tydliga modeller för förÀldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera förÀldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn, utifrÄn förÀldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med förÀldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder pÄ att förÀldrarna har övervÀgande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Titel Reklam i mobilen? En studie av förutsÀttningar för tidningsföretag att anvÀnda mobiltelefonen som marknadsföringskanal Författare Beata Jungselius Kurs MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT-09 Uppdragsgivare Dagspresskollegiet Handledare Oscar Westlund Syfte Att studera förutsÀttningarna för tidningsföretag att anvÀnda mobiltelefonen som marknadsföringskanal. Metod OmvÀrldsanalys med hjÀlp av analysmodellen PEST samt intervjuer Huvudresultat Mobiltelefonen som marknadsföringskanal har visat sig vara vÀl lÀmpad för olika former av marknadsföringsÄtgÀrder för tidningsföretag. SÀrskilt vÀl kan den antas fungera för tidningsföretag som utlÄter annonsutrymme i form av sÄ kallade reklambanners pÄ sin mobilanpassade webbsida dÄ dessa i regel ger ett högt observationsvÀrde sÄvÀl som en hög klickfrekvens. SMS-utskick kan Àven de fungera vÀl, förutsatt att mottagaren gett företaget tillÄtelse att kontakta dem pÄ detta vis helst pÄ eget initiativ.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola prÀglas av ett allt omfattande informationsutbud, dÀr eleverna i regel förvÀntas att sjÀlva söka efter information och sammanstÀlla kunskap. Det förÀndrade syn- och arbetssÀttet stÀller sÄledes stora krav pÄ elevernas arbetsmetoder men Àven i hur skolans personal vÀljer att utforma undervisningen.Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del anvÀnder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskÀllan positiva vinster i dess snabbhet och lÀttillgÀnglighet. PÄ samma gÄng upplever flera elever att Internet medför en rad kÀllkritiska svÄrigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar Àven att flera elever uttrycker svÄrigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att pÄ ett fullstÀndigt och positivt sÀtt anvÀnda sig av skolbibliotekets kÀllmaterial.

Patientgruppen yngre strokedrabbade Àr, trots till sitt lÄga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvÀrre pÄ ej sÄ framgÄngsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka yngre mÀnniskors livstillfredsstÀllelse efter insjuknandet i stroke och genomgÄngen rehabilitering utifrÄn nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsstÀllelse Àr Älders- och/eller köns betingat. Studien bygger pÄ en tidigare enkÀtstudie bestÄende av 1068 förstagÄngsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 Är, ett material som inhÀmtats frÄn Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevÄrd.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott pÄ grupphem, dÄ tidigare studier om grupphem inte fokuserat pÄ ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar pÄ grupphem i SkellefteÄ kommun, som tar emot ett förhÄllandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och grundas pÄ semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet anvÀndes teorierna omKASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har pÄ olika sÀtt varit till hjÀlp i arbetet med att tolka datamaterialet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Bakgrund till studien: MÄnga invandrare bor i segregerade bostadsomrÄden med fÄ kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som mÄnga gÄngerskapas av massmedia medför att integrationen blir svÄrare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhÀllet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÄgra invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhÀllet samt hur de ser pÄrelationen till det motsatta könet. Vad betrÀffar det sistnÀmnda Àr viintresserade av att undersöka deras syn pÄ förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhÀllet?Hur de ser pÄ relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet bestÄr av intervjuer med Ättainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfÀlle var en gruppintervju medtvÄ pojkar.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.