Det sÀgs att en fjÀrils vingslag i Brasilien kan utlösa en storm i Texas. I vÄr alltmer globaliserade samtid ligger det troligen mer sanning i det sagda Àn nÄgonsin tidigare. FöremÄlet för föreliggande uppsatsen Àr en rÀttsgrundsats ? en av Högsta domstolen etablerad rÀttsprincip ? betecknad pÄstÄendedoktrinen, nÀrmare bestÀmt doktrinens betydelse i skiljetvister i allmÀnhet och i investeringstvister i synnerhet. Bakgrunden till de problemstÀllningar varom uppsatsen handlar stÄr att finna i Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s 406, vari Högsta domstolen, med undanröjande av skiljenÀmndens dom, gjorde följande synnerligen intressanta uttalande: ?Det Àr en etablerad grundsats i svensk rÀtt att skiljemÀnnen vid [behörighetsprövningen] skall tillÀmpa pÄstÄendedoktrinen.

Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frÄgan. Bostadsbristen Àr inte lÀngre ett storstadsproblem och nÀr flera tillvÀxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekrÀftar brist pÄ framförallt hyresrÀttslÀgenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gÄnger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men nÀr SKL (2014) visar pÄ höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillvÀxtkommuner med bostadsbrist Àndrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgÄng av publicerade rapporter, debattinlÀgg och annan relevant litteratur har en fallstudie pÄ Karlstad genomförts. Med hjÀlp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmÀnnyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

SammanfattningJag har i denna studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ tre olika skolor i StockholmsomrÄdet. Studien handlar om hur teaterlÀrare skapar en teaterförestÀllning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur skapar teater lÀrare teaterförestÀllning i skolan? Vilka metoder anvÀnder sig teaterlÀrare av i sin undervisning? Vad har lÀrare för synpunkter pÄ fördelar utifrÄn metoder som den anvÀnder vid skapande av en teaterförestÀllning? IngÄr det andra Àmnen vid skapande av en teaterförestÀllning i skolan? Vad anser lÀrare att elever lÀr sig med teater i skolan? Min avsikt Àr inte att pÄvisa vilken metod eller sÀtt som passar bÀttre Àn nÄgon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterförestÀllning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra.

Kejsarsnitt Àr den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar nÀr en vaginal förlossning Àr ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hÀlften av de svenska nötpraktikerna nÄgon gÄng utfört ett kejsarsnitt. Det kan stÀllas i relation till situationen i NederlÀnderna och Belgien dÀr rasen belgisk blÄ Àr vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blÄ Àr att undvika vaginala förlossningar till förmÄn för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien Àr att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt Àr indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmÀssigt pÄ rasen belgisk blÄ. För att ge lÀsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av kvÀllspressens hÀlsolarm. HÀlsolarm Àr enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som pÄstÄs utgöra ett hot för mÀnniskors hÀlsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och diskutera vad som karaktÀriserade Aftonbladets och Expressens hÀlsolarm under Är 2009 med fokus pÄ artiklarnas ordval, kÀllhÀnvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfrÄga Àr sÄledes: Hur gestaltades hÀlsolarmen i Aftonbladet och Expressen under Är 2009? Andra relevanta underfrÄgor har varit: Hur ser eventuella kÀllhÀnvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till nÄgot annat? Vem eller vilka fÄr komma tills i artiklarna? PÄ vilket sÀtt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frÄgestÀllning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder förestÀller samt vilka associationer dessa föder.

BlÄsten i vÄra bostads- och grönomrÄden i de skÄnska slÀttomrÄdena har lÀnge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde lÀggas ner mer resurser pÄ att skapa lÀ. I jordbruksomrÄdena fÄr vinden fritt spelrum över slÀtten och i staden skapas turbulens och förstÀrkta vindar pÄ grund av trÄnga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i Àmnet lÀplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trÀdgÄrd. I litteraturstudien har jag gjort en vÀxtsammanstÀllning i form av en tabell. Syftet med tabellen Àr att den ska vara till hjÀlp vid vÀxtval till en lÀplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och bestÄr av ett jordbruk placerat i slÀttlandskapet söder om Lund i sydvÀstra SkÄne. PÄ platsen har de flesta trÀd försvunnit under de tvÄ senaste decennierna pÄ grund av almsjukan dÄ trÀdbestÄndet till största del utgjordes av almar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i lÀromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades hÀr Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret pÄ frÄgan uppnÄddes genom textanalyser av ett stort urval historielÀroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nÀmnda huvudfrÄga stÀllde jag ett antal följdfrÄgor till kÀllmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förÀndringar respektive kontinuitet i lÀroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk prÀglar lÀroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag anvÀnde mig av byggde pÄ Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna pÄ Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i lÀroböckerna under perioden inte har ökat i nÄgon större utstrÀckning. Texterna Àr dock inte lÀngre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Syftet med denna uppsats Àr, som rubriceringen antyder, att utreda parternas obligationsrÀttsliga förpliktelser i samband med ett företagsförvÀrv. Vilket ocksÄ uppsatsen kommer visa regleras obligationsrÀtten vid företagsförvÀrv huvudsakligen av köplagen. FramstÀllningen har koncentrerats pÄ kommersiella företagsförvÀrv dÀr samtliga aktier överlÄts. Uppsatsen fokuserar pÄ tre rÀttsfrÄgor. Den första Àr vilken lag som skall anses vara tillÀmplig vid företagsförvÀrv av nÀmnd natur.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.

Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att studera rĂ„varuprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlĂ€gen frĂ„n Ă„r 1969 och fram till 2009. Samt att studera rĂ„varumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna stĂ€lls dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar rĂ„varor i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lĂ„gkonjunktur? Ökar rĂ„varupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlĂ€gen? Hur har rĂ„varumarknaden till skillnad frĂ„n aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?Metod: Undersökningen Ă€r kvantitativ, deduktiv samt utgĂ„r frĂ„n primĂ€rdata ansamlad via vedertagna kĂ€llor och databaser.

I uppsatsen undersöks pronomen som kan brukas könsneutralt och omskrivningar som brukas i stÀllet för dessa pronomen i Äsyftning av en könsneutral referent (personbeteckning). Materialet som undersökts Àr 20 studentuppsatser, varav innehÄllet i 12 har ett genusperspektiv. Jag har utgÄtt frÄn att följande varianter har anvÀnds i uppsatserna: pronomen som han och hon, dubbla pronomina: ex han/hon, det determinativa pronomenet den, reflexiva pronomen, demonstrativa pronomenen som denne/denna, indefinita pronomen, 2:a pers. personliga pronomen, pluralisformer, metonymier, upprepning av personbeteckningen, synonym till personbeteckningen, vÀxling frÄn singularis till pluralis, tilltal, infinitiv, passiv och substantivering.I regel brukas pronomen som han eller hon om det gÄr att utlÀsa ur kontexten att en personbeteckning innefattar majoriteten mÀn respektive kvinnor. Dessa Àr i grunden inte könsneutrala men kan brukas som sÄdana.

Boverket har frÄn och med januari 2010 skÀrpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhÀllet, satt fokus pÄ att bygga tÀta och vÀlisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvÀrmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikÀllor anvÀndas, som solenergi och biobrÀnslen. Syftet med rapporten Àr att analysera om solfÄngare i kombination med en pelletspanna eller -kamin Àr ett bra alternativ för uppvÀrmning av nybyggda villor frÄn VÀrsÄsVillan AB.

Brottet vÄldtÀkt bestÄr i att nÄgon genom tvÄng eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte vÄldtÀkt, utan handlingen mÄste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestÀmmelsen om vÄldtÀkt benÀmns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvÄng, kallas sÄledes icke kvalificerade. En sexuell handling Àr kvalificerad om den med hÀnsyn till krÀnkningens allvar Àr jÀmförlig med samlag.