Vi har valt att i vårt examensarbete titta närmare på dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har då varit ute och intervjuat pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. Två av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhälle. På våra valda förskolor är det nästan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta är däremot inget som vi kommer att gå in på i vår studie.

Svårigheter som en nyutexaminerad sjuksköterska konfronteras med kan leda till sämre omvårdnad. Upplevelsen av att inte räcka till skapar otrygghet både för sjuksköterska och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av övergången från student till nyutexaminerad sjuksköterska ? med fokus på svårigheter. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att Reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn på orsaker till mäns våld i nära relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av männen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de såg mäns våld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen.

Personer med demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

The purpose of this study was to gain deeper knowledge about the special needs of guidance significance as an aid to students based on teachers' views and perceptions.Eight teachers from three different municipalities, active in primary school and middle school have been interviewed since all have participated in and have experience with special needs tutoring. Their responses were compiled and answered the three research questions: What experiences have teachers of special education counseling? How do teachers the guidance they received from a special teacher? What effect has the special educational guidance given for the inclusive education? The result shows that the special educational tutorial helps teachers gain a deeper understanding of students in need of special support and guidance to the mission vary in scope and content. The special educational tutorial that is aimed directly at the teachers seem to have a positive effect on inclusion and a critical/dilemma perspective while the consultative guidance primarily directed towards the adaptation of educational material and allows students to walk out of the classroom to receive special education promotes exclusion and ability grouping and a compensatory perspectives. From a sociocultural perspective pointing results of the study that teachers with special education tutoring experience to students in an inclusive education contribute to each other's learning,creating meaningful for everyone involved..

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och Reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Med denna studie ville jag ta reda på hur förskollärare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. Frågeställningarna jagsökte svar på var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollärare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det några svårigheter eller möjligheter med att arbeta på detta sätt. Vem bäransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att få svar på mina frågeställningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollärare.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

Arbetes syfte var att eleverna med hjälp av våra symboler och självReflektion skulle få ökad förmåga att se var de stannar upp i sitt lärande och ta sig vidare efteråt. Slutmålet var att de skulle lära sig att lära och i förlängningen kunna uppnå bättre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick från forskningen som menar att alla elever är utvecklingsbara och själva kan påverka sitt lärande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i läroplanen som vill få eleverna att tro på sina egna möjligheter att utvecklas.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, Reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.