Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollärares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhålls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lärande. Studien baserades på kvalitativa intervjuer där fem förskollärares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrån tre forskningsfrågor. Resultatet visar en allmän uppfattning av reflektionen där ett fördjupat lärande och kritiskt reflekterande förhållningssätt kan möjliggöras, men som i dagsläget befinner sig på en alltför ytlig nivå.

The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Tidigare forskning belyser den påfrestande tid nyutexaminerade sjuksköterskor befinner sig i under inträdet till den nya yrkesrollen. Studiens syfte var att genom intervju undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första introduktion. Nio sjuksköterskor deltog i studien. Under introduktionen sker ett rollbyte från student till legitimerad sjuksköterska med tillhörande ansvar. Rollbytet skapar stress och osäkerhet vilket leder till ett stort behov av stöd och samtal.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.