Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. Frågeställningarna som författarna ville få besvarade var: vad handledning innebar för sjuksköterskan och vad hon ansåg påverka handledningen. Metoden som författarna valde att använda var en fenomenografisk ansats. Fenomenografin var lämplig då författarna ville undersöka sjuksköterskornas olika uppfattningar kring det valda fenomenet. Datainsamlingen utfördes genom semistrukurerade intervjuer med sex sjuksköterskor på en kirurgavdelning på UMAS.

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.

Det finns begränsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har påvisats genom åtskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framväxt och utveckling. Däremot är deras förståelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lärare ett outforskat område. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet är att belysa förutsättningar och förväntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

SyfteStudien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.Frågeställningar? Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid?? Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten?? Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande.

Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning..

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinärt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt åtta undersköterskor/vårdbiträden från två olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer användes för att få fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist på handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men även behov av tid för reflektion.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.