Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och Reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att Reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och Reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

AbstractThis study is about describing the pre- internationalization phase and to studycompanies that are in this phase. We are trying to capture characteristics of decisionmakersin the pre- internationalization phase, to then compare the theoretical materialwith empirical material from case companies. Then in the final stages of the thesis, wewant to account for if we managed to answer our research questions. In the method, wegive a description of the approach selected in conjunction with the study. The study isqualitative and we used both primary and secondary data, with a deductive approach.The theory chapter will consider the most relevant theories that are related to the topic,which is internationalization, pre-internationalization, international entrepreneurship,and the psychology behind personalities, attitudes, and how these can affect theorganization's strategic decisions.

Putsfasader är egentligen ett ganska stort och brett område som många inte är medvetna om. Många ser puts dagligen och bor i hus med putsfasad utan att Reflektera över om det är bra eller dåligt. Att det finns flera olika metoder är oftast svårt att veta för den som inte är insatt. Någon gång har just du som läsare kanske funderat över att det är olika putsningar på olika hus.I den här rapporten behandlas begreppet putsfasad och tre metoder som används inom området. I rapporten finns begreppsförklaringar och kapitel som talar om vad puts egentligen är.

I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar.Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och Reflektera över dessa.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och Reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, Reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och Reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Syftet med vårat utvecklingsarbete var att undersöka om medvetandegörande övningar påverkar och stärker ungdomars självkänsla. Vi har genomfört vårt utvecklingsarbete i en årskurs sju vid en högstadieskola i Skellefteå kommun. Vi träffade klassen vid åtta tillfällen då vi arbetade med värdering- drama- och tillitsövningar samt gruppdiskussioner. Vi använde av en enkät vid det första och sista tillfället för att kunna utläsa ett resultat samt en strukturerad observation där vi i förväg skrivit ner vad vi skulle titta på. Eleverna har även fått skriva en utvärdering av träffarna om vad de lärt sig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors syn på orsakerna till varför de drabbats av utbrändhet. Vid studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kvinnorna själva skulle få Reflektera kring orsakerna till sin utbrändhet. Sju kvinnor intervjuades och intervjumaterialet analyserades genom en metod utvecklad av Burnard (1991). Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever att det finns flera olika orsaker till att drabbats av utbrändhet i form av hög prestationsbaserad självkänsla, behov av yttre bekräftelse, svårigheter att sätta gränser till omgivningen, behov av att finnas till för andra, oförmåga att lyssna på kroppens signaler, en negativ självvärdering, lätt till att känna skam och misslyckande samt låg självkänsla. Orsakerna samspelar med varandra och gemensamt för dem är att de samtliga bottnar i en låg självkänsla.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrån teorier om lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tänkande och sin förmåga att argumentera för sina åsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever på gymnasiets Samhällsvetenskapliga program årskurs 2. Den mätmetod jag nästan uteslutande använt mig av är elevtextanalys och de bedömningskriterier jag använt mig av är 1) kritiskt tänkande ? att ?granska, pröva, jämföra, Reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrågasätta och värdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstå, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmåga ? att ?identifiera tes och argument?. Resultatmässigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tänkande genom att i högre utsträckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och Reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte Reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.