Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, Referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som Referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjänsten i sina nyhetsprogram. Frågeställningarna som ska ge svar på detta är:? Hur ser de program som omnämner socialtjänsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet består av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjänsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen är en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har inslag av induktion där resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgång av material med analys.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska Referensramar kan komma att förändras.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning omrelationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med destuderandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka omdet finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olikakaraktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuatlärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) delsFörsvarsmaktens tekniska skola (FMTS).För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två Referensramar. Det ärMarton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier omkonstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar påatt det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val föratt examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart enkontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnaderi uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger iuppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planermed hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomfördautbildningen..

Ett utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska Referensramar kan komma att förändras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nå den internationella kunden. Författarna finner ämnet viktigt att studera då det är brist på empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affärsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrågor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte.De teoretiska Referensramar som använts i studien är: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i är en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie på tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jämförs med teorin i analysen.Författarna påvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring ämnet.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju.

Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska Referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens Referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten.