Detta arbete har, med hjälp av personliga intervjuer, jämfört skötsel av gravplatser på tvåreferenskyrkogårdsförvaltningar. Texten beskriver dessutom huruvida innehavande av ett miljödiplom minskar den negativa miljöpåverkan när den tar upp olika skötselinsatser och skötselmetoder av gravar. För att få en bättre förståelse för vilka skötselinsatser, skötselmetoder och vilka regler som då är aktuella vid gravskötsel gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudien avser att beskriva viktiga bestämmelser och avtal, samt att redogöra förbegrepp, gravtyper och gravutformningar som kan påträffas på våra begravningsplatser. Tillsammans klarlägger intervjuerna och litteraturstudien vad en miljödiplomerad kyrkogård är och vilka miljöledningssystem som finns tillgängliga för att kyrkogårdsförvaltningar skallkunna erhålla miljödiplom.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Elanvändningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen är en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvändningen till ventilationssystemens fläktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnås genom utbyte av fläktmotor till en EC-motor eller till en fläkt med bakåtböjda skovlar och direktdrift. Effektivieringsåtgärder kan ge en lägre elförbrukning på upptill 50 % i vissa applikationer.Ventilationsfläktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per år.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Elanvändningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen är en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvändningen till ventilationssystemens fläktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnås genom utbyte av fläktmotor till en EC-motor eller till en fläkt med bakåtböjda skovlar och direktdrift. Effektivieringsåtgärder kan ge en lägre elförbrukning på upptill 50 % i vissa applikationer.Ventilationsfläktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per år.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

Allt från artiklar i tidningar, till demonstrationer och ockupationer tyder på attbostadsbristen för unga och studenter är stor just nu. Till hösten 2009 väntas ovanligtmånga söka till högskolestudier runt om i landet och därför ligger det i tiden attundersöka vad man kan göra åt bristen på studentbostäder.Detta arbete syftar till att ta fram förslag och undersöka lösningar åt kommunen iJönköping, för att underlätta deras arbete i att skapa nya möjligheter tillstudentbostäder kommunen.Tomtinventeringar och studier av Referensobjekt har genomförts och redovisas i dennarapport. Detta ledde till att tre olika områden valdes ut och gavs förslag på lägenheter.Dessa inkluderades i en enkät som gavs ut till studenter vid Högskolan i Jönköping,vilken visade på hur och var studenter vill bo i Jönköping, samt några av derasförutsättningar.Som resultat av denna rapport redovisas statistik från undersökningen, bland annat attstudenter vill ha tillgång till kök i den egna lägenheten, samt att ungefär en fjärdedelav studenterna äger en eller flera bilar. Dessutom menar resultatet att studenter vill bopå halvcentralt avstånd från skolan, med en månadshyra på max 3500-4000kr.Tillsammans med detta redovisas en områdesplanering över det gamla ?KabeSommarland?, som var det vinnande förslaget i undersökningen.Slutligen sammanfattas även några punkter med tips på vad studenter vill ha och hurman kan lösa dessa behov.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget Referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring Referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.Med utgångspunkt från det framtagna Referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär.

Program- och projekterings anatomi? en studie av byggprogrammets program- och projekteringsskedeStudien belyser och lyfter upp byggnadsprocessens, idag kanske viktigaste fråga, nämligen industrialiseringen av byggprocessen och de möjligheter som följer med det nya sättet att föra en byggprocess. Studien omfattar program- och projekteringsskedet och dess syfte är med andra ord ett försök att skapa en mer förädlad byggprocess, att kunna identifiera olika störningsmoment under dessa två skeden, samt att minimera och om möjligt eliminera störningsmomenten i dessa med hjälp av fungerande informationsteknik.I samarbete med Peab i Helsingborg har vi gjort en enkätundersökning på två Referensobjekt, Polishuset samt Tingshuset, utifrån vilken vi tagit reda på vilken ställning de olika aktörerna har gentemot byggprocessen och varandra, samt var, varför och vilka störningsmoment som uppstod i byggprocessen.Resultatet visade närmast likadana faktorer hos de olika aktörerna och exempel på detta är att:? hälften av aktörerna önskar bli inkopplade i ett tidigare skede av processen? det uppstod störningsmoment mellan de olika aktörerna? störningsmomenten orsakades oftast av dålig planering och tidsbrist? utveckling/förbättring borde göras inom kommunikationen mellan parterna och inom informationsteknologinVidare beskriver studien utformningen av standardiserade byggsystem och tekniskt plattformstänkande samt montagebyggande med högförädlade komponenter, där vi kom fram att Peab har långsiktiga planer och att företaget inom en kort framtid kommer att vara ledande inom området.Studien sammanfattar slutligen de faktorer som tros behövas för att en industriell byggprocess skall lyckas i framtiden..

Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa.Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation.