The aim of this thesis is to investigate how libraries use thetools and ideas from library 2.0 in their reading promotionwork. We also want to include how librarians motivate thisuse and whatever merits and faults they encounter. We haveperformed document studies and interviews which we thenanalyzed with qualitative content analysis. Our theoreticframework in this study which we also used as a part of ourcoding scheme in the analysis was a model over the conceptlibrary 2.0 developed by Holmberg, Huvila, Kronquist-Bergand Widén-Wulff. This model describes seven aspects oflibrary 2.0 which is users, participation, library and libraryservice, web and web 2.0, social aspects, technology andinteractivity.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.

Det här examensarbetet utforskar spel som Redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment från verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tänkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lämpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av.

Många elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan är därmed ett nytt språk för dem. Här, mer än på andra skolor, är språket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som åtgärd och Redskap när språket inte räcker till för att kunna följa kursplanen, och när eleverna inte har tillräckligt stark språkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde två undersökningar i två olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjälp av enkäter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning när språket inte räckte till, samt dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling, och därmed deras självförtroende som i sin tur påverkar deras lärande.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de Redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk Redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten.

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett Redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt Redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Syfte: Syftet med studien är att belysa förskollärares tolkning, förståelse och levda erfarenheter kring arbetet i barngrupper, där svåra lek- och samspelssituationer uppstår. I studien belyses även förskollärares levda erfarenheter kring eget lärande i arbetet med svåra lek- och samspelsprocesser. De frågeställningar studien utgår ifrån är Hur tolkar och förstår förskollärarna situationer där svårigheter i lek och samspel uppstår? Hur handlar förskollärarna? Vad medverkar till att förskollärarna i dessa processer ser nya möjligheter i arbetet? Vilka arbetssätt menar förskollärarna är framgångsrika i svåra lek- och samspelssituationer? och Hur upplever förskollärarna att det specialpedagogiska stödet bör vara utformat?Teori: Som teoretisk grund har en fenomenologisk livsvärldsansats använts för att få tillgång till förskollärarnas levda erfarenheter kring svåra lek- och samspelsprocesser i förskolan. Med livsvärlden som studieobjekt handlar det om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå förskollärarnas levda erfarenheter.Metod: Kommunikation och interaktion är utgångspunkten för att få tillgång till andras livsvärldar (Bengtsson, 2005).

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt Redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.