Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat Redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och Redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ettinternationellt standardiserat Redovisningssystem. I EU gäller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lämnasom finansiella risker och där IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag är i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens Redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förväntas att, förutom den lagstadgade informationen, lämna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen är det mest heltäckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgängligt för allmänheten och får därför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag är inte att företag utesluter information av frivillig karaktärutan snarare att den information som lämnas riskerar att bli allt för omfattande och många gångersvårtolkad. Då utvecklingen går mot en alltmer innehållsrik informationsgivning är det av stor vikt attrapporterna är tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förändrats i årsredovisningenöver tid och att analysera denna förändring med avseende på användbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa områden som företaget anser vara så viktiga att detas upp i årsredovisningen samt att se hur de olika områdena behandlats över tid.Avgränsningar: Frivillig information kan erhållas från en mängd olika källor.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens Redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Granskningsavgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fått en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rättvisande bild av företagens tillgångar. Ett område där humankapital är extra aktuellt är inom fotbollsvärlden, för där är spelarna klubbarnas största tillgång. För att en fotbollsförening ska få vara verksam på högsta nivå krävs en elitlicens, den licensen ställer vissa krav på klubben.I USA styrs sporten väldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen här är viktigare och mer välutvecklad än i andra länder.Problemformulering: En ständigt aktuell fråga är hur spelare skall värderas och redovisas i årsredovisningen. Vilken metod är det då som ger en mest rättvisande bild av föreningars ekonomiska ställning? Det stora problemet med det sista alternativet är att det görs en uppskattning vilket innebär att det finns en risk för felvärdering.

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera år arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för små och medelstora företag. En harmoniserad redovisning är dock inte oproblematisk och forskning inom ämnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i länders Redovisningssystem som hindrar harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som är med och påverkar i processen att upprätta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nämnas paradoxen att användare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte är särskilt aktiva i processen.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVäxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVäxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material.

Inom den finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Ridning är en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invånare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) på något sätt i kontakt med hästar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms såväl tävlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).