För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet pÄ en utlÀndsk marknad kan en expansion pÄ marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sÄdan ambition. Men expansion pÄ en utlÀndsk marknad försvÄras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sÄdana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förstÄelsen av expansion pÄ utlÀndska marknader genom att utveckla och tillÀmpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Bakgrund och mÄl: I dagslÀget har Scania inget vedertaget samlat tillvÀgagÄngssÀtt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden Àr tillÀmpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsÀttningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminÀra titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Med anledning av gremmeniellasvampens (gremmeniella abietina) utbredning i vÄra skogar i dag och konsekvenserna det för med sig, vill skogsvÄrdsorganisationen sÄ snart som möjligt fÄ fram en metod för att lokalisera angreppen och bedöma omfattningen av skadorna. I denna uppsats har jag dÀrför undersökt vilka vÄglÀngdsband som Àr mest lÀmpade för att lokalisera gremmeniellan och vilka som Àr mest lÀmpade för att skilja skadorna frÄn gallringar och utifrÄn det ge rekommendationer till skogsvÄrdsstyrelsen för deras fortsatta arbete. Resultaten blev att vÄglÀngdsband 3, 5 eller 7 frÄn Landsat satellitens TM sensor Àr de band som ger bÀst resultat för att skilja ut bestÄnd dÀr förÀndring har skett frÄn bestÄnd som visar sig vara oförÀndrade. Enforma anvÀnder skillnadsbilder frÄn enstaka vÄglÀngdsband. En kombination av tvÄ eller flera vÄglÀngdsband, samt inkludering av data frÄn ursprungsbilden skulle höja noggrannheten i den statistiska analysen nÄgot.

Tobaksrökning Àr ett allvarligt hot mot en god folkhÀlsa i det vÀsterlÀndska samhÀllet. GÀllande tobakssnusning Àr forskningen dock inte enig. VÀrldshÀlsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnÄ tobaksrökfrihet bland deras anstÀllda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjÀnstemÀn i tre kommuner i VÀstmanlands lÀn som har pÄbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

Introduktion: FörskrivningsrÀtten stÀller höga krav pÄ distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om lÀkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer stÀndigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling Àr sÀllsynta vilket Àr en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt för lÀkemedel fÄr kompetensutveckling som rör förskrivningsrÀtten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjÀlp av en semistrukturerad postenkÀt. I studien deltog 43 distriktssköterskor frÄn 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte Àr en sjÀlvklarhet för distriktssköterskorna.

Syftet med examensarbetet Àr att hjÀlpa Tibrokök med produktutveckling, Tibrokök har idag en enkel processplan vid produktutveckling som inte anvÀnds fullt ut eller som det var tÀnkt, dÀrför utformas en ny produkt-utvecklingsprocess specifik för Tibrokök. Under förstudien i examensarbetet upptÀcks flera brister inom produktutveckling pÄ Tibrokök exempelvis onödig vÀntan pÄ beslut och oklara regler eller roller, mÄlet Àr att reducera dessa brister sÄ att produktutveckling pÄ företaget kan bedrivas effektivare.Observationer, existerande hjÀlpmedel och personalens erfarenheter inom produktutveckling pÄ Tibrokök tas tillvara vid framtagningen av den nya produktutvecklingsprocessen.För att underlÀtta införandet av det nya arbetssÀttet för produktutveckling ut-formas en produktutvecklingsguide som Àr ett hjÀlpmedel till produktutveck-lingsprocessen. Produktutvecklingsguiden ska Àven stÀrka kommunikationen och dokumentationen inom produktutveckling pÄ Tibrokök. Dokumentationen stÀrks genom ett antal underlag som tas fram tillhörande produktutvecklings-processen.Produktutvecklingsprocessens funktionalitet testas och utvÀrderas genom simulering av tvÄ produktutvecklingsprojekt, simuleringarna sÀkerstÀller om produktutvecklingsprocessen Àr tillrÀckligt generell för att passa alla typer av produktutvecklingsprojekt.Resultatet blir en produktutvecklingsprocess speciellt anpassad för Tibrokök. Med hjÀlp av den framtagna produktutvecklingsguiden kan all personal oavsett förkunskap anvÀnda produktutvecklingsprocessen.För att implementera det nya arbetssÀttet med produktutveckling pÄ Tibrokök utförs utbildande redovisningar och en workshop med personalen.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnĂ©syndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, utbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnĂ©syndrom upplever CPAP-behandling och hur denna pĂ„verkar deras dagliga liv.

Bakgrund: Att ha möjlighet att fÄ bo kvar hemma Àr för Àldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, dÀr personen kan kÀnna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall Àr ett av de vanligaste hÀlsoproblemen bland Àldre, och Àldre personer som har fallit har en ökad rÀdsla för att falla igen. RÀdslan att falla pÄverkar aktivitetsutförandet.

Bakgrund: Klimakteriet Àr en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som Àven kallas övergÄngsÄldern, Àr en period dÄ kvinnans fysiologiska kropp genomgÄr hormonella förÀndringar. Tiden dÄ klimakteriet infinner sig Àr individuellt. Vanligast Àr dock att klimakteriet infinner sig dÄ kvinnan passerat en Älder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet.

Det har skett en stor förÀndring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slÄtter och beteshÀvd har nÀstan upphört helt. FörÀndrad markanvÀndning orsakar habitatförlust för mÄnga vÀxter och djur. SlÄtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste vÀxtsamhÀllena i Sverige hotas av igenvÀxning. I denna uppsats studerar jag LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som Àr en hÀvdgynnad art pÄ tillbakagÄng. Studien baseras pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri.