Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.

Den ekonomiska informationen som företag lÀmnar ut i form av Ärsredovisningar Àr viktig för företagen sjÀlva och deras intressenter. Intressenterna fattar ofta viktiga beslut utifrÄn denna information, dÀrför Àr det viktigt att företag ger en sÄ rÀttvisande bild som möjligt. För att företag ska kunna ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt mÄste en vÀsentlighetsbedömning ske av vad som ska redovisas. Denna uppsats behandlar vÀsentlighetsbedömning i samband med aktivering av organisationskostnader med utgÄngspunkt frÄn lagar och rekommendationer. Vad gÀller lagar och rekommendationer har dessa blivit striktare inom omrÄdet aktivering av organisationskostnader vilket gör det intressant att studera.

?HEJO MAIL ? HTML och CSS för email? handlar precis som titeln antyder om anvÀndandet av HTML och CSS för att utforma e-postmeddelanden och Àr en undersökning över vilka standarder som finns eller Ätminstone borde finnas. Viktiga fraser vid informationssökningen har varit ?Html Email?, ?Email Standards? och ?Email Programming?. Resultatet Àr tÀnkt att appliceras pÄ HEJO MAIL, som Àr en applikation för utskick av nyhets- och informationsbrev som idag inte fungerar fullt ut.Resultatet Àr nÄgot förvÄnande dÄ standarder specifikt för email saknas och har ersatts med rekommendationer, resultatet innefattar en sammanstÀllning av rekommendationer frÄn tre olika kÀllor som valts ut.

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier Àr nÄgot som mÄnga företagsledare prioriterar eftersom det frÀmjar en tvÄvÀgskommunikation som i sin tur kan leda till att man nÄr ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bÀst lÀmpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillÀmpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet pÄ Internet samt genomföra en enkÀtundersökning riktad till smÄföretagare. Resultatet omfattar en sammanstÀllning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska företag gÄr till vÀga vid en utlandsetablering, samt om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med exportrÄdets rekommendationer eller inte. Uppsatsen har gjorts genom att först studera litteratur samt artiklar om det berörda Àmnet. Teori i form av Uppsalamodellen och Pestle har beaktats. DÀrefter har intervjuer i form av frÄgestÀllning utförts via mejl av svenska företag och ExportrÄdet, detta för att se om ExportrÄdets rekommendationer stÀmmer överens med svenska företags tillvÀgagÄngssÀtt eller inte. Teorierna sÀger att relationer och kunskap Àr en viktig aspekt vid utlandsetablering, resultatet bekrÀftar dessa pÄstÄenden.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar pÄ att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mÄl: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbÀttras pÄ en webbportal med bokningssystem, utifrÄn ovanstÄende teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillÀmpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillÀmpats vid prototyping. Prototyperna anvÀndes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbÀttras pÄ portalen. Prototyperna utvÀrderades och resulterade i en lista med rekommendationer.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa att aktierekommendationerna frÄn Veckans AffÀrer och AffÀrsvÀrlden ger nÄgon effekt pÄ de rekommenderade företagens aktiekurser. Om det skulle visa sig att pÄverkan sker, har vi för avsikt att nÀrmare undersöka vilken av tidningarna som ger störst inverkan pÄ aktiekursen. Vidare kommer vi att undersöka utfallet pÄ tidningarnas aktierekommendationer pÄ lÀngre sikt genom att jÀmföra med AffÀrsvÀrldens generalindex pÄ 6 respektive 12 mÄnaders sikt. Metod: Undersökningen genomförs i en eventstudie med hjÀlp av marknadsmodellen. De tidningar, vars köprekommendationer studeras, Àr AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att kartlÀgga internationella och nationella rekommendationer för hjÀrtscreening samt ta reda pÄ hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjÀrtscreening.PÄ vilket sÀtt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjÀrtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden pÄ vem som tar ansvar för genomförandet av hjÀrtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att fÄ ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjÀrtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har anvÀnts Àr en explorativ intervju med öppna, strukturerade frÄgor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför vÀrde för investerare mÄste frÄgan stÀllas om det Àr lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa Àr att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförÀndrade under lÄnga perioder vilket innebÀr att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istÀllet utvÀrderar vÀrdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker nÀr de Àndrar uppfattning om en aktie.Syfte: Syftet med studien Àr att utvÀrdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer pÄ den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade pÄ dessa som tar hÀnsyn till transaktionskostnaders inverkan pÄ avkastningen.Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvÀrderats kvantitativt med data frÄn Inquiry Financial för perioden 2006 ? 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, dÀr de olika portföljerna bestÄr av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sÀgas vara informativa.Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer Àr informativa pÄ flera av de studerade marknaderna, dÀr aktiekurser fortsÀtter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera mÄnader efter att revideringen har skett.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Digital distribution för datorspel vÀxer för varje Är. Med tiden har fler och fler webbutikermed endast digitala produkter dykt upp, samtidigt som de gamla till en allt större del harbörjat erbjuda ett digitalt sortiment. Konsumenterna har med denna utveckling ett hav avolika typer av distributionsmöjligheter att vÀlja bland. Vissa kan för en del konsumenterkÀnnas restriktiva, medan andra webbutiker erbjuder en typ av försÀljning som pÄminner merom den fysiska.Syftet med denna studie Àr att försöka identifiera de olika typer av affÀrsmodeller ochdistributioner som finns i dagslÀget, och om det finns behov av att införa nÄgon typ avstandard i form av riktlinjer och rekommendationer för digital distribution.Studien visar att det skulle vara problematiskt att tillÀmpa riktlinjer som skulle fungera ipraktiken för alla dessa varianter av digital distribution. Men samtidigt identifieras ett antalproblem som individuellt skulle kunna ÄtgÀrdas med hjÀlp av nÄgra av de riktlinjer ochrekommendationer som tas fram genom bland annat kvantitativ undersökning blandspelkonsumenter och intervju med Sveriges största aktör inom omrÄdet..