Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av Redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.