Genom personliga intervjuer med revisorer, småföretagare, banktjänstemän och en Redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för småföretag..

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att Redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om Redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive Redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions.Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att Redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisRedovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande?Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha PruekwatcharakunHandledare: Ulla Pettersson Datum: 31 maj 2012Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på Redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats:Har Redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning? Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på Redovisningskonsulterna? Har kontrollen av Redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats?Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda Redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan Redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram Redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem Redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..

The purpose of this study is to investigate whether a so-called "expectation gap" exist between the accounting consultants and their clients. The excistence of an expectation gap has already been confirmed between auditors and their clients. Interviews were conducted with both accounting consultants and managers to find out what expectations they have for each other. The factors that influence the occurrence of an expectation gap and the size of them are many but the most important factor may be regarded as individuals' different needs and requirements. The gap can be reduced or entirely eliminated by ensuring the quality of an accounting consultant's work, for example, REKO and / or that management have more realistic demands that actually can be met.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad Redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av Redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av Redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till Redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger Redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien.