Vi undersöker huruvida Redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jämförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie på en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 där de fann att någon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras.Länderna som undersöks är Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda på hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan länderna.En pris- och en avkastningsregression har även utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan länderna har skett under vår undersökningsperiod..

Uppsatsen handlar om den information som företag skall lämna ut angående nedskrivningsprövningen av goodwill enligt IAS 36 p 134 på årsredovisningen. Alla svenska börsbolags årsredovisningar granskades genom användningen av en checklista där bolagen fick ett antal poäng beroende på hur mycket information om nedskrivningsprövningen av goodwill de lämnade ut. Resultaten av granskningen av årsredovisningarna blev den beroende variabeln som sedan analyserades för att se om det fanns något samband med de oberoende variablerna omsättningen, storleken på revisionsbolaget och soliditeten. De oberoende variablerna testades också tillsammans med den beroende variabeln genom en multipelregressionsanalys. Dessutom testas en hypotes om att företagen är dåliga på att lämna ut information enligt IAS 36 p 134.Enligt tidigare forskning har företagen varit relativt dåliga på att följa IAS och det påverkar världens Redovisningsharmonisering på ett negativt sätt.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB?s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings.

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.