Sök:

Sökresultat:

2299 Uppsatser om Redovisningens funktioner - Sida 17 av 154

Och i framtiden kommer man att... : En uppsats om framtidsstudiers tillförlitlighet och funktion

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Populärmusik i religionskunskapsundervisningen - ett sätt att möta eleverna på deras egna villkor

Alla människor har på något sätt en relation till musik. Musikens språk är universellt. I ungdomars livsvärld är musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjälper en i svåra situationer och bidrar med glädje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar också med de funktioner religionen har.

Projektplaneringsverktyg och mjukvaruprojekt

Projektarbete är ett dominerande arbetsätt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen är det utbrett arbetssätt och en central del av hur organisationer är uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus på tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. Utifrån ledande projektledningsmetodik tas ett mätinstrument fram med tänkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg på marknaden. Projektarbete är historiskt sätt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat.

Bild uttrycker mer än tusen ord : - en kvalitativ studie om ämnet bilds legitimitet i grundskolan

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter.

Main Switchboard Drawing : Att skapa elscheman för huvudinstrumenttavla

Projektet har gjorts på uppdrag av Ölandsfärjan AB för att tillverka elscheman för huvudinstrumenttavlan ombord på deras fartyg M/S Solsund. Anledningen till detta var att det inte fanns någon dokumentation om huvudinstrumenttavlan och detta försvårade arbetet med felsökning och underhåll. Därför önskades elscheman som kunde användas för att se skåpets funktioner och uppbyggnad.Uppdraget var att skapa ett layoutschema som beskriver indikeringslampor och knappars fysiska positioner för huvudinstrumenttavlans framsida. Det skulle även skapa ett kretsschema över förbrukardelen och ett kretsschema för kraftförsörjningsdelen som beskriver funktioner och utgående matningar. Kraftförsörjningen består av två generatorer och möjlighet till landanslutning.

Ofta att det är värt! En studie i några Lerumsgymnasisters språkbruk

?Ofta att det är värt? är en språksociologisk undersökning av orden ofta, orka, värt och ovärt. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, orden användes på ett icke-traditionellt sätt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna användning kan klassas som slang. En enkät delades ut till elever i årskurs tre på samtliga gymnasieprogram på Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utsträckning än pojkar, skulle använda orden på ett icke-traditionellt sätt och att elever på teoretiska program skulle använda dem mer än elever på praktiska program.

Undersökning av funktionalitet i 3D-terränggenereringsprogram

Dynagraph AB i Göteborg är ett företag som håller på med 3D och virtual reality. Största delen av verksamheten går till 3D-modellbyggande, en mindre del går åt försäljning av 3D-programvaror. Företaget ville ta fram information om vilka funktioner som användare av 3D-visualiseringsprogram tycker är viktiga för deras verksamhet och även ta fram en metod att utvärdera olika 3D-visualiseringsprogram mot varandra. Resultatet av denna undersökning skulle vara Dynagraph till nytta i form av bakgrundsinformation vid seminarier och försäljning av programvara. Metoden för betygsättning av program kan även användas generellt av programvaruleverantörer för att väga program mot varandra.

Från offentligt skivarkiv till kontrollerat privatliv : En användarstudie i hur mellanstadie- och gymnasieelever i Uppsala och Stockholm använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; ?Hur och varför använder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?? och ?Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook??Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet.

Värderelevans i redovisningen av immateriella tillgångar : En studie om den uppnådda värderelevansen vid tillämpning av IAS 38 och det allmänna behovet av immateriella tillgångar i den externa redovisningen

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Utveckling av dagryggsäck

Examensarbetet beskriver den designprocess som genomförts under utvecklingen av en vardagsryggsäck för friluftsföretaget Haglöfs Scandinavia AB. Målet med ryggsäcken har varit att det ska vara en produkt som tilltalar målgruppen stilmedvetna, yngre människor med friluftsintresse. Den ska ha en tilltalande design och innehålla funktioner som underlättar en vardag med skola, arbete och till träning. Syftet med projektet var att komplettera tidigare kunskaper inom produktutveckling med kunskaper om textildesign och frilufsprodukter. Haglöfs värdesätter inspiration och att få åsikter om brister användare ser i deras kollektion.

Interpunktion i runstensinskrifter från tidig vikingatid

Uppsatsens syfte är att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att därigenom också föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framåt. Undersökningens material består av runstensinskrifter från danskt område och från Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjälp av termer och metod lånade från grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begränsar sig främst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mån de syntaktiska gränsernas nivåer bestämmer hur interpunktionen används. Till viss del berörs även andra funktioner, till exempel textavgränsning, med utgångspunkt i innehållet.

"Vem släppte ut robothundarna?!" : - En studie om barns spontana musicerande.

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen.

Serotonins funktion i hundens kardiovaskulära system

Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) är en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men även på andra platser i kroppen så som i hjärnstammen, till viss del i hjärtat, lungorna och njurarna. I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner så som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan även ha inverkan på sinnestillstånd och kognition. Serotonin kan på olika sätt förstärka eller hämma nervimpulser och därigenom ha stor påverkan på kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner. I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kärlskada kan serotonin släppas ut av trombocyterna och orsaka förändringar i deras struktur och även verka på det skadade kärlet genom att orsaka exempelvis kärlsammandragning. Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsättning på olika platser i hundens kropp och beroende på vart receptorn finns och i vilken mängd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.

Lärarlett eller elevaktivt? : En studie av sex lektioner i ickelinjära funktioner på gymnasiet.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Den rättvisande bildens betydelse för kommuners redovisning - i skenet av den dolda pensionsskulden

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->