Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen.Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan Redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen.Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och Redovisning.

Syfte: Att identifiera problematik med K-projektet i praktiken. Metod: Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Arbetsprocessen baseras på grundad teori. Teoretiskt perspektiv:Enligt American Accounting Association är Redovisning ett ämne som är svårt att fånga i teoretiska modeller. Denna uppsats använder istället samhällsutvecklande teorier av Sten Jönsson och Anthony Puxty et al.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och Redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och Redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsRedovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Svolder AB har gjort helt rätt då de har valt att utöver den vanliga årsRedovisningen också presentera en Redovisning enligt IAS 39, då detta har gett en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, än med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mått av försiktighet skall välja att redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer företagets resultat att bli mindre volatilt än med samma Redovisning över resultaträkningen. På grund av den osäkerhet som råder om hur fonden för verkligt värde skall redovisas vilvill vi råda företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta Redovisningsalternativ..

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i Redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom Redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens Redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsRedovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en Redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar Redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Sambandet mellan Redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan Redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan Redovisning och beskattning.

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya Redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade Redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och Redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Harmonisering inom Redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernRedovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom Redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, Redovisning och beskattning utifrån Redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra Redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

Den ökade förekomsten av etisk rapportering kan ses som en följd av samhällets ökade fokus på en hållbar utveckling. Det finns olika teorier om motiven bakom Redovisning av etisk information, däribland 4N-typologin samt legitimitets- och intressentteorin. Dessa angreppssätt bygger på förekomsten av kommunikation mellan företaget och dess omvärld. Hur detta i realiteten sker behandlas av ytterligare en teori på området, Media Agenda Setting Theory. Våra företags sociala rapportering förefaller kunna förklaras med olika motiv ur 4N-typologin.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med Redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags Redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsRedovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om Redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om Redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om Redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Den externa Redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ Redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsRedovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ Redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa Redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ Redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsRedovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ Redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.