The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete.

Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes.

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder.Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen.För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden.

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

När lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trädde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angående brandskyddet för fastigheten fördelades över på ägaren alternativt verksamhetsutövaren. Från att räddningstjänsten utfört brandsyner på objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stärka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig själva, sin egendom samt miljön. Det som räddningstjänsten främst granskar är det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens räddningsverks (SRV) allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pågå under hela anläggningens användningstid. SCA Packaging Munksund AB är en anläggning som ingår i de verksamheter som ska bedriva SBA och även föra en dokumentation.

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som är en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare är syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en påverkan på revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgår från den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen är kvalitativ till sin karaktär och består av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger på besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger på en enkätundersökning av ett större antal revisorer.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

Outsourcing är ett aktuellt begrepp som nyttjas flitigt i media. Allt fler funktioner blir föremål för outsourcing, företeelsen närmar sig därmed företagens inre verksamhet. Vi ställer oss framförallt frågande till outsourcing av den centrala redovisningsfunktionen. Hur kan denna funktion med sin närhet till företagets strategiska mål och taktiska beslut läggas ut på extern part? Förutom avgränsningen till redovisningsfunktionen har vi även valt att undersöka endast mindre företag.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens Redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.