Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven.Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts.

The purpose of this paper is to investigate analysts' and investors' possibility to compare different companies' information in accounting for goodwill under IFRS in their annual and semi-annual reports. The study was based on IAS 34 on interim reporting, IAS 36 impairment of goodwill and the comparability requirement of the financial statements. Therefore, the comparability requirements? of the IASB Framework, previous studies on the comparability after the implementation of IFRS and also the relevance of goodwill was studied. We used a qualitative textual analysis to examine whether the recognition of goodwill is considered to be comparable between our sample of companies' annual and semi-annual reports from 2008 and 2009 data.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering..

SammanfattningTitel: ?Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag ? En studie utifrån GRI:s riktlinjer?Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Niklas Nyberg, Sofia MobergHandledare: Margareta PaulssonNyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företagBakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare.

Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Humankapital har ökat i betydelse då allt fler företag har blivit så kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig på att skapa värde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, är en tillgång för företaget och borde därför också redovisas som en sådan, precis som företagets andra tillgångar. Dock får inte humankapital i dagens läge tas upp som en tillgång i den finansiella rapporten. Det redovisas därför ofta frivilligt av företagen i hållbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, då det är företags viktigaste tillgång.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?Vår gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

Det utarbetas ständigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag måste anpassa och förändra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrävande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som påverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat två koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förståelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och påvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Bakgrund och problem: När ett noterat företag inom EU förvärvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvärvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehålleranvisningar för upprättande av förvärvskalkylen. Standarden som är principbaserad angerdock bara att tillgångar och skulder ska värderas till verkligt värde, men inte hur processen attta fram dessa värden går till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir därför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlägga analysprocessen vid upprättande av förvärvskalkylen. Det ärav vikt för att kunna skapa en förståelse för hur företag i praktiken använder IFRS 3 vidupprättandet av en förvärvskalkyl.Avgränsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvärvet dåköpeskillingen identifieras och allokeras i förvärvsanalysen.

Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av bankerFörfattare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert AzizHandledare: Kent TrosanderSeminariedatum: 2009-09-28Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hpSyfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få enuppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernaskreditbedömning.Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av treintervjuer.Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in..