Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Syfte och frågeställningarUndersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.Frågeställningar:Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.ResultatFotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva innehållet i Bokföringsnämndens förslag till nytt allmänt råd K2 samt analysera hur detta kan påverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rättvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: Bokföringsnämndens remiss till allmänt råd om årsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebär att många företag skulle tappa betydande belopp i sina balansräkningars tillgångssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fått ett mycket starkt genomslag i förslaget. Särskilt vad gäller väsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslängd och 10-årsregeln för avsättningar kan påverka företagens möjligheter att ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. Lämpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultaträkningen är tveksamt..

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare.

Bakgrund: Det är viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till full träning och matchspel eftersom otillräcklig rehabilitering är den största riskfaktorn för återskada i hamstrings. Därför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrån skattning av smärta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch påverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smärta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex månaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmåga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smärta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score användes för att få en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test användes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant på <0,05.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information..

SammanfattningTitel: Redovisning av utsläppsrätterFörfattare: Andersson, JennieGustafsson, EmmaProblemformulering:Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter?Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter?Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas?Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vadinnebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenskaföretag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är ävenatt utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning avutsläppsrätter.Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metoddå vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få endjupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn påredovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av dettavalt att genomföra åtta djupgående intervjuer.Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtligaföretagsrespondenter anser att handelssystemet medutsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersomdet ej är globalt. Vidare visar undersökningen attrespondenterna ej är eniga om hur redovisning avutsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bildsom möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero påatt företag inom olika branscher har olika syn påutsläppsrätter.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrånvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrånvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur information om sjukfrånvaro används i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro har fått på dessa områden. Metod: Uppsatsen består av tre skilda delstudier för vilka olika tillvägagångssätt har tillämpats. Dessa omfattas av en årsredovisningsstudie, en enkätstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av såväl facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet består av fakta från årsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material från de intervjuer som har utförts.

Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14).

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen.