Denna rapport riktar sig mot utvecklare och teknisk kunniga personer. Arbetet är avsett att ge insikt i smartTV världen och även dela med sig av de erfarenheter vi har fått lära oss. Vi fick i uppdrag från Eniro att skapa en smartTV applikation som använde sig av deras tjäns-ter, utmaningen var stor och området okänt. Vi använde oss utav agila metoder för att ut-veckla smartTV applikationen. Det var två av oss som par programmerade och ledde pro-jektet.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar Redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att Redovisa till verkligt värde..

Syftet med examensarbetet är att Redovisa några av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnå målen i grundskolan på grund av att de har mångkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger även till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen Redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien är gjord i form av en enkätundersökning på Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels på kommunen samt på några av de olika projekten kommunen erbjuder.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att Redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska Redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning.

Bakgrund och Problem: Den internationella redovisningen blir allt mer harmoniserad, vilket märktes genom att Sverige införande IFRS 2005. Vid införandet var IFRS-redovisningen i företagens finansiella rapporter ?minst sagt rörig?. Det blev tydligt att företagen var i behov av att anpassa sig för att kunna applicera de nya kraven. Eftersom företagen behövde en inkörningsperiod kunde detta medföra att företagen brast i sina upplysningar.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att Redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att Redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att Redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste Redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte Redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska Redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden.

I resultaträkningen tycks praxis utvecklas mot att värdeförändringarna Redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade värdeförändringar Redovisas som separata poster. När det gäller beräkningen och presentationen av värdeförändringar är en central fråga om de realiserade värdeförändringarna skall tas med i beräkningsuppställningen över fastighetsbeståndets värdeförändringar. Här är det dock svårt att se utvecklingen av praxis. En annan central fråga är oklarheterna kring Redovisade investeringar. En bra lösning är att Redovisa separata kolumner för sålda och helårsägda fastigheter.

I en effektiv marknad är företag värda vad marknaden är beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en längre tid präglats av att aktien handlas till ett lägre värde än bolagets totala fastighetstillgångar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med räntans nedgång har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i värde, räntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lägga fokus på de nya redovisningsstandarder från IASB.

Detta projekt är ett examensarbete för kandidatexamen som är obligatorisk för alla studenter. För att ta ut examen måste jag lämna en skriftlig rapport om vad jag har gjort. Redovisa simuleringar och mätningar på olika kretsar. I mitt fall var jag intresserad på att studera hur varvtalet på en likströmsmotor kan regleras med hjälp av olika metoder.  Detta är mycket utmanande för mig eftersom jag inte har sett så många lösningar på detta problem. Jag kommer att använda kunskap, teknik och komponenter från Kraftelektronik för att utföra mitt arbete. Det blir mycket intressant att med dagens utveckling av tekniken se hur olika metoder kan användas för att undersöka hur kraftelektronik kan användas i kontroll av varvtal, frekvens och rotationsriktning av elektriska maskiner. .

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att Redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att Redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att Redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater..