Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS är ett svar på detta behov. De svenska skogsbolagen påverkas av denna harmonisering eftersom de ska Redovisa företagets skogstillgångar till marknadsvärde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istället för den tidigare värderingen. Denna värdering skapar en del problem och ger effekter både för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa påverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var också att på ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS står i relation till nuvarande redovisningsteori.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att Redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

I samband med ingenjörsutbildningen med inriktning produktutveckling vid högskolan i Borås, konstruerades ett formsprutningsverktyg åt firma Finstansteknik i Ulricehamn.Syftet vid konstruktion var framtagning av ny serie Foodboxes för fastfood som är en lockande alternativ till befintliga engångsförpackningar i termoplastmaterial som används i stor utsträckning idag.Formsprutningsverktyg konstruerades för massproduktion av olika formar engångshämtboxar.Med hänsyn tagen till kravspecifikationen har projektet inneburit närmare analyser inom material, design och konstruktion.Riktlinjerna för produkt designen var huvudsakligen miljövänlighet och upptagning av minsta möjliga plats vid exponering i butik.Designen kan Redovisa minsta möjliga materialåtgång och en stabil konstruktion som kan återvändas, återvinnas, frysas, maskindiskas, värmas i micro och lätt staplas. Samtidig ökar efterfrågan på formsprutningsteknologi och formsprutade produkter som gör det möjligt att tillverka högkvalitativa former i kortare serielängder. Också ingår formsprutade produkter och komponenter en viktig del av vårt vardagsliv..

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed Redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill Redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de Redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för ? och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall Redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

Bakgrund: I början av 1990 ? talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men även påverkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid av stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt värdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrån en marknadsvärdering istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och Redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövträd. Målet var att genom att studera litteratur, Redovisa ett kunskapsunderlag där begreppet växtkvalitet vad gäller lövträd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet växtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövträd, bör känna till.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieämnet. Jag har valt att Redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieämnet, framförallt för att se om det finns någon skillnad och i så fall vad den/de är. Undersökningen genomfördes genom en enkät på en gymnasieskola i Lunds kommun, där 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lärarens undervisningssätt, flexibilitet samt sätt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

Bakgrund och problemdiskussion: Humankapital är en tillgång som finns i kunskapsintensiva branscher. Denna studie undersöker redovisningen av humankapital i bemanningsföretag samt revisionsbyråer. Båda dessa branscher är beroende av sin personal och borde följaktligen vilja Redovisa denna resurs på ett eller annat sätt. Dagens redovisning utgör därmed ett problem, då det inte finns tillräcklig reglering kring hur viktiga tillgångar så som humankapital skall Redovisas. Detta leder till att humankapitalet inte reflekteras i redovisningen trots att de är en stor bidragande faktor till företagens framgång.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja Redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

 Sammanfattning Datum:            2008-06-04 Nivå:               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp Författare:      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                                            Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a                          643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                                          0150-91027                                          016-135051                           carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com Handledare:   Maria Mårtensson Titel:                FoU i hälsovårdssektorn ? Från kostnadsföring till aktivering Problem:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att Redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de Redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget.

SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att Redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och Redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav från investerare. Med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och Redovisar om CSR är förknippade med lägre risk och således också lägre avkastningskrav från investerare. Våra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssätts för sitt CSR-arbete inte har någon påverkan på investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav på företag som Redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frågor värderas högt blir lägre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..