Syftet med följande arbete är att undersöka om och hur Learning study som är en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbättra undervisningen i teater på gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill säkerställa att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbättrar deras kunskaper gällande begreppet närvaro inom teaterämnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij så innebär närvaro en överensstämmelse mellan skådespelarens övertygelse i karaktären och det uttryck skådespelare och regissör vill förmedla. (Järleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag även reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom två studier inom Learning Study och en studie i teater.

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.

I Sverige blir samtliga kvinnor mellan 23 och 60 års ålder kallade till gynekologiskcellprovskontroll. Screeningen görs för att upptäcka cellförändringar på ett tidigt stadie.Vid vår verksamhetsförlagda utbildning på barnmorskemottagning såg vi att mångakvinnor uteblev från kallelsen till gynekologisk cellprovstagning. Tidigare forskning visarpå betydelsen av regelbunden kontroll. Studier visar på olika orsaker till att kvinnor avstårfrån kontroll av olika orsaker. Däremot saknas kunskap om kvinnors inställning till varfördet är viktig med gynekologisk cellprovskontroll.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta.Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Närståendes delaktighet vid omvårdnad i livets slutskede är ingen självklarhet. Palliativ omvårdnad vid livets slutskede är känsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll är att erbjuda vård till patienten och stöd till de närstående. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa aktuell kunskap angående faktorer som har betydelse för närståendes delaktighet vid palliativ omvårdnad. Fyra olika databaser genomsöktes där 22 artiklar återfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vårdpersonalen är viktigt för närståendes delaktighet.

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

This degree project is based on my personal relation and engagement to the small-scaled cultural landscape. My viewpoint is the village Torpa in Östergötland. My observations of the changes and development together with the stories of the village people has lead me to the questioning about the future prospects of the small-scaled cultural landscape. The rationalization of the society and our urban culture has lead to big changes in the cultural landscape and the people have reduced to a small crowd. Fewer and fewer hands are managing the small-scaled cultural landscape and fewer and fewer young people have connection to this kind of landscape and its management.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.