Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

Dokumentationsformen åtgärdsprogram får utstå en hel del kritik både från tidigare forskning och från media vad gäller innehåll och utformning. Åtgärdsprogram ska skrivas när det misstänks att en elev inte når aktuella kunskapskrav. Då blir det därför viktigt i ett ämne som matematik som har en relativt hög andel underkända elever att åtgärdsprogramsprocessen fungerar väl. Denna systematiska litteraturstudies syfte är att kartlägga/identifiera eventuella faktorer som kan öka måluppfyllelsen i åtgärdsprogramprocessen i ämnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till är att det är ett antal olika faktorer som måste samspela för att åtgärdsprogramsprocessen i matematik skall falla väl ut.

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera M&A rådgivarens roll i en förvärvsprocess. Vidare granskas även varför företag med intern kompetens anlitar rådgivare när de själva besitter kunskap inom området Teori: Teorier kring M&A rådgivare, transaktionsprocessen samt integrationsprocesser behandlas. Teorierna är en grundsten för studiens analys och slutsats.Metod: Studien är en kvalitativ rapport, där analysen utöver den teoretiska delen är uppbyggd på intervjuer med M&A rådgivare och företag vilka har gjort företagsförvärv. Slutsats: Rådgivarens roll i transaktionsprocessen är situationsspecifik, oftast anlitas rådgivaren för att delta i hela processen. Företag anlitar rådgivare då de i det initiala skedet vill vara hemliga och låta någon annan hantera kontakt med potentiella förvärvskandidater, bolagen vill kunna ha ett fortsatt fokus på den dagliga verksamheten och få med den erfarenhet rådgivarna besitter..

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet.Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker.

Stockholms läns landsting bedriver ett kvalitetssäkringsprojekt, Qualitative Assessment of Psychotherapy in Sweden (QAPS). Denna uppsats syfte var att undersöka patienters upplevelser av att delta i QAPS. Det har bara gjorts ett fåtal liknande undersökningar tidigare. Psykoterapiutvärderingar har visat sig ha positiva bieffekter för deltagande patienter. Denna undersökning genomfördes med både enkäter och intervjuer.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls.

Uppsatsen är en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och därefter besvara en enkät med syftet att ta reda på elevernas åsikter och känslor kring kamratbedömningen. Några av eleverna intervjuades även för att fördjupa enkätsvaren.

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap  Arbetets art: Examensarbete, 15 hp                                     LärarprogrammetTitel: Skolk på gymnasienivå ? varför då?                                                                Författare: Annika Jörbrink-Svensson        Handledare: Yvonne Berneke                     ABSTRAKT Skolverket (2009) har de senaste åren uppmärksammat den stora ogiltiga frånvaron i skolan. Efter att ha arbetat som lärare i snart femton år inom yrkesförberedande program på gymnasieskolan har jag märkt att tendensen av skolk bland eleverna har ökat. Jag har länge ställt mig frågan vad orsakerna är till att eleverna stannar hemma från lektioner, eller bara driver omkring i korridorerna istället för att delta i undervisningen? Syftet med den här studien är att i kvalitativa intervjuer ta reda på varför elever skolkar från en frivillig skolform.

Hösten 1753 utlyste drottning Lovisa Ulrikas Witterhetsakademi en tävling där de deltagande skulle skriva om ett (eller flera) av tre ämnen: en historisk uppsats på prosa, en skönlitterär behandling på prosa, och ett ?Poeme öfwer Konung Carl Gustafs Tåg med sin Krigshär öfwer Bälterna år 1658?. Ett av de bidrag som kom in till tävlingen, om än för sent för att delta, var Hedvig Charlotta Nordenflychts bidrag Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält 1658.1 Hedvig Charlotta Nordenflycht var 1700-talets mest kända kvinnliga författare och känd för bland annat Den sörjande Turtur-Duvan, Fruentimrets försvar och Tankar om lovskrifter över de Döde, men allt hon skrev har inte fallit litteraturhistorikerna på läppen. Ett sådant exempel är Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält, som sågats ganska grundligt..